Rapport från Rioja & San Sebastian

Två veckor i Rioja & San Sebastian är helt fantastiskt. Denna första resa bygger jag på ett kompisgäng från Malmö som ville följa med på den redan fullbokade resan i nästa vecka. Jag fyllde på med lite andra vänner och denna första resa har aldrig varit ute på min hemsida som en resa jag erbjuder.

Rioja & San Sebastian i kombination är magisk och väldigt lättsåld. Resan 2020 är redan fullbokad och flera står på kö. Tyvärr får jag inte in en extraresa i mitt program, men jag kör den igen 2021.

Som svensk är man nästan uppfödd med Rioja. Tegelfärgade viner som är sammetslena med en påtaglig ekfatskaraktär som i vissa fall var överdrivna med avsaknad av frukt. Men vi svenskar tog till oss denna typ av vin efter semesterresor under 60-och 70 talet till Mallorca och Kanarieöarna. Under trettio års tid drack vi svenskar mer spanskt vin än allt franskt och italiensk sammantaget.

Men i mitten av 90-talet hände någonting. Det började sina i bodegornas källare. Man hade skämt bort en hel värld med att leverera dessa mogna viner till mycket vettiga priser när konsumenten själv var tvungen att lagra sina franska – och italienska viner till de nådde en perfekt mognad. Det bildades en kartell av vinhus som började diskutera en ny vinstil. Mer koncentration, lågt skördeuttag och kortare tid på fat före lansering. Dessa betydligt kärvare viner mottogs med stor förtjusning med start 2001. En viss skribent vid namn Robert Parker Jr. var omåttligt positiv och delade ut enormt höga poäng och så startade denna renässans för spanska viner som är så uppskattade.

Under denna vecka har vi varit mitt uppe i skörden. Vädret har varit kalas med klarblå himmel och dryga 25 grader. Likt föregående resor till Douro, Piemonte och Toscana så utropar man 2019 som en väldigt bra årgång.

Efter att vi anlänt till Bilbao och avnjutit en god tapas-lunch så lutade vi oss tillbaka i bussen och åkte söderut 12 mil till Rioja-distriktet. Ysios är ett projekt som drivs av jätten Pernod-Rocard och man har låtit arkitekten Salvador Calatrrava rita vinhuset. Oerhört vackert med bergskedjan Sierra Cantabria i bakgrunden. Vinerna är goda och välgjorda, men mestadels handlar besöket om byggnadsverket som ni kan se på bilden.

Det blir mycket Croquetas vid våra gemensamma middagar och gästerna har hånat mig för ”Håkans croquetas-resa”. Men vi har ätit massor med god mat där Spanien visar sig från sin bästa sida. Roda var först ut bland de moderna bodegorna och deras Roda I har alltid varit en favorit. Nu är det 2014 som är på tapeten och jag beställde även in tre buteljer av ikon-vinet Cirsion i årgång 2016. Fantastiskt gott!, men vinet behöver tid. På Baigorri är Mattias Lange helt underbar. Via gravitation följde vi hela processen från sortering, jäsning, ”pumping over” till lagring på fat för att avsluta besöket med en sju-rätters meny till deras utsökta viner. Här snålades det inte och det fylldes på med buteljer där mina gäster speciellt uppskattade deras Reserva samt BaiGorri Garage.

Rémirez de Ganuza är unika genom sin sortering av druvor. Först så delar man vissa klasar på mitten då man anser att druvorna i botten av klasen inte ger samma kraft och koncentration. Efter avslutad jäsning tappar man ut juicen som får lagras på nya ekfat. Detta vin blir deras Reserva och 2011an provade till stor belåtenhet. Skalen från samma fat pressar man skonsamt genom en plastballong som fylls med luft och vatten. Denna extraktrika saft blir till vinet Trasnocho där jag beställde in några 2013. En årgång som inte har bästa renommé men smakade utsökt.

Min favorit i Rioja har alltid varit familjen Eguren med deras toppviner El Bosque, La Nieta och Amancio. Vi knöt ihop säcken i torsdags med ett besök på först deras Vinedos de Paganos och därefter vidare till Senorio San Vicente. Mina gäster fick två nya favoriter här i livet när de fick smaka på både Finca El Bosque och Amancio. Visiten i Rioja avrundades med en fantastisk lunch på Asador Alameda där deras Chuleton verkligen smälte i munnen. Efter denna lunch lutade vi oss tillbaka i bussen för färd upp till San Sebastian.

Vi bodde två nätter på fashionabla Hotel Londres och denna kväll var fri. Jag och min kamrat Bosse Berglund hade bord på trestjärniga Arzak. När vi anlände välkomnade Elena Arzak oss ute i köket. Som gammal trogen gäst blev vi bjudna på ett glas Champagne och när vi beställde deras avsmakningsmeny så ville man ”gulla” med oss lite extra och satte ihop en meny med deras signaturrätter och några nya skapelser. Vi drack den vita Coma Blanca 2014 från Priorat och den röda 2014 Cuesta de los Liebres från Pago de Carraovejas i Ribera del Duero. Menyn var väldigt bra med mycket från havet. Vi gick inte i spagat och den fullständigt råa duvan drog tyvärr ner slutbetyget. Men totalt sett var besöket bättre än förra året då vi var rejält besvikna.

I fredags hade vi en helt ledig dag i denna underbara stad. Efter en lång promenad till hamnen, gamla stan och saluhallen blev det en god lunch på La Concha innan jag slappade på stranden under eftermiddagen i den 27-gradiga värmen. På kvällen var det stor avslutning hos trestjärniga Martin Berasategui. Vi avnjöt en mycket fin 14-rätters meny med tonvikt på fisk- och skaldjur. Dryckespaketet var spännande med mousserande från Txzakoli, söt cider från trakten, torr Fino sherry, Rías Baixas, torr vit Rioja med ålder, tunn röd från Tenerife, San Vicente 2010 från Rioja, söt Albariño samt mega söt Pedro Ximenes från Jerez. Man är briljant med sina kompositioner och vi var väldigt nöjda.

Nu är det lördag kväll här i Bilbao. Mina gäster har flugit hem. Tanken var att Lis skulle komma ner under helgen, men pga för mycket arbete är hon tvungen att stanna hemma. Min vän Tjalle har kommit ner för att göra mig sällskap och vi skall utforska denna stad tillsammans. På måndag anländer nästa grupp och jag kör exakt samma program för dem.

Ha en fin helg och vecka!
Håkan

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.