Nu är resorna till Rioja & San Sebastian avslutade….

Att gastronomin är den häftigaste i Spanien är ingen hemlighet. Många av våra svenska kockar åker hellre till Spanien än till Frankrike för att hämta inspiration. I helgen mellan båda mina resor stannade jag kvar i Bilbao. Tanken var att min kära hustru Lis skulle komma ner, men jobbet satte stopp för detta. Jag ställde frågan till min vän Jarl Cederholm, som inte var sen med att hoppa på.
Det var kanske tur att inte Lis kom ner? För det var helgdag här i lördags och alla butiker var stängda.

På kvällen hade min vän Luis på Bar Globo bokat bord på Etxanobe. Jag hade ingen aning om att detta var en enstjärnig krog och som bara serverade sin avsmakningsmeny. Först blev vi besvikna eftersom vi hade väntat oss en mindre meny. Men efter att ha övertalat oss själva gick vi in på restaurangen som skulle visa sig vara en fullträff. Varje bord hade en projektor som visade en film på bordsduken och som beskrev varje rätt. Menyn var oerhört kreativ och välsmakande. Man märkte att de övriga 20 gästerna var riktiga ”foodies”. Till desserten fick vi varsitt cyklop för att se en film? Knasigt men väldigt effektfullt. Vi gick mycket nöjda därifrån efter att ha druckit Ossian I Capitel från Segovia samt Malleolus de Sancho Martin från Ribera Del Duero.

Målet med att stanna kvar i Bilbao mellan båda dessa resor var att jag fått bord för sex månader sedan på trestjärniga Azurmendi. Krogen ligger en mil utanför Bilbao med riktning mor San Sebastian. Glasbyggnaden som restaurangen ligger i har jag passerat många gånger då jag varit på väg till flygplatsen i Bilbao och nu var det äntligen dags.

Även om jag betecknar mig som en van kroggäst kände jag mig som ”kusinen från landet” när vi inledde lunchen med en pick-nickkorg, massor med smaker, kryddor, provrör i köket och extrema tekniker innan vi satte oss till bords. På Azurmendi tar man verkligen ut svängarna med sina kompositioner. Allting är inte det bästa jag ätit, men väldigt fräckt och vågat. Efter säkert 25 olika smakupplevelser var vi väldigt nöjda. Självklart fick vi klassikerna Tzxakoli, sjöborrre och torsktungan Kokotxa… Till detta drack vi den vita Rémirez de Ganuza Reserva samt helt fantastiska Amancio 2009 från familjen Eguren i Rioja. Restaurangchefen gullade med oss och serverade en sent skördad vit Rioja samt en P.X från Sherry. Azurmendi är en självklar trea och jag återvänder gärna hit igen.

I måndags mötte jag upp min nya grupp i Bilbao där vi inledde med en god tapas-lunch. Vidare ner till vackra vinhuset Ysios där skörden var avslutad. Jag råkade se en lite spindel på en ståltank och började sjunga ”imse vimse spindel …” och hela gruppen stämde in i denna skönsång. Sedan dess har jag inte fått stopp på dem, utan de vill sjunga denna spindelvisa hela tiden (även på trestjärniga Martin Berasategui).
Det är viktigt att få en bra start på en gruppresa och denna inledande kväll åt vi oerhört gott på Taberna Hareiras där dilammkotletterna smälte i munnen efter massor av skinka, croquetas, karl-johansvamp och bläckfisk.

På bodegas Roda hade jag beställt deras ”prestigeviner” där många av mina gäster visade lika stort intresse för deras båda utsökta olivoljor. Men Cirsion 2016 är väldigt stort. Man äter sent här i Spanien, lunchen startar vid 2 och middagen vid 9. När vi efter rundvisning på Baigorri satte oss till bords var vi väldigt hungriga och tryckte i oss massor med goda viner till deras fem-rätters lunch. På kvällen laddade vi upp inför EM-kvalmatchen på TV mellan Sverige och Spanien. Vi delade upp oss i början av kvällen. Vi var några som drack en torr Manzanilla Sherry till rkor från Huelva samt underbar friterad calamari till en Rías Baixas från Galicien. Baren Pata Negra inne på tapasgatan Laurel blev vår ”svenska fans zon”. Det beställdes in skinkor och ostar på löpande band och glasen fylldes med goda viner från Rioja. Sverige gjorde en mycket bra match och kunde chockat spanjorerna med en seger. Tyvärr blev det kvittering på övertid och jag kände att sängen kallade.

Besöket på bodegas Rémirez de Ganuza är alltid en höjdare. Att få jämföra deras Reserva 2012 från självrunnen juice mot 2013 Trasnocho från pressvinet är alltid intressant och lärorikt. Resan skulle likt förra veckan avslutas med ett besök hos familjen Eguren. Efter att ha provat deras båda toppviner Amancio 2015 och Finca El Bosque 2016 så utropades besöket som det bästa under hela resan och det är en baktanke varför jag lägger denna provning sist. Även den avslutande lunchen i Fuenmayor på Asador Alameda är oerhört uppskattad. Samtliga besök är redan inbokade och konfirmerade till nästa år, då resan redan är fulltecknad. Men det blir en ny resa 2021 kan jag lova.

Vädret var inte lika strålande denna veckan i San Sebastian. Men det hindrade inte mig som regelbunden badare att ta ett skönt dopp i det underbara havet som denna dag bjöd på höga vågor. På kvällen i torsdags var vi ett gäng som ville besöka ytterligare en trestjärnig. Pedro Subijana på Akélare har jag besökt vid ett flertal tillfällen och alltid varit oerhört nöjd. Jag har alltid hållit denna krog högre än Arzak, men inte alls på samma nivå som Martin Berasategui. En lite trög start skulle bli bättre när deras sommelier blev lite uppvärmd. Men maten var inget att skriva hem om. Oerhört simpla presentationer och några rätter var direkt dåliga. Har man tappat stinget totalt? Inte en enda rätt höll trestjärnig nivå. Vi hade en supertrevlig kväll med viner från Coma Blanca Priorat, Ossian I Capitel & Mauro V.S 2014 i glasen. Men maten var absolut inte bra.

Jag har sagt det förr… Men jag är så oerhört bortskämd att få guida runt så oerhört entusiastiska och underbara människor på mina resor. Dessa två veckor har varit något alldeles exceptionellt.

Den avslutande dagen i San Sebastian var lugn och skön. Jag satt på mitt rum på trevliga Hotel Londres och jobbade fram till lunch. Jag och min vän Jarl Söderman gick in till gamla stan för att äta en god bit fisk på Gandarias. När vi såg en saftig köttbit exponerad samt en välfylld vinlista med rariteter så ändrade vi kurs. Det blev 1 kg. kött samt en Finca El Bosque 2014.

På kvällen var det Grand Final. Jag hade påtalat för källarmästaren på Martin Berasategui att det var en aning snålt i glasen senast. Man tog till sig denna lilla kritik och hällde upp friskt i våra glas av de 9 utvalda vinerna till vår 14-rätters meny. Mina gäster var fullständigt lyriska och sällan varit med om något liknande. Man förstår Martin Berasategui´s storhet och popularitet när man vackert får presenterat det bästa man kan tänka sig. Detta besök är en höjdare och satte punkt för två helt fantastiska veckor.

Det blir en lugn avkopplande helg med Lis. I nästa vecka är det vinkurs på Jacob Hansens hus på tisdag med tema Rioja. På onsdag gästar jag Munskänkarna i Malmö där jag kör en Bourgogneprovning för 80 gäster. På torsdag är det dags för ännu en vinkväll på Hotellet & Co. i Höganäs där temat är Bordeaux. Till helgen blir det en trevlig gåsmiddag hos vännerna Per & Lella.

Ha en fin vecka!
Håkan

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.