Drabbad av Covid och tappat smaken

I måndags gjorde jag och Lis en Covid-test och i onsdags konstaterades vi båda som positiva. Men jag måste erkänna att vi fått en lättare variant. Jag hade feber, strax under 38 grader i två dygn och kände mig allmänt risig i kroppen. Vi har hållit oss hemma fram till igår fredag och det är tio dagar efter att vi kände de första symptomen. Vi följer alla restriktioner. Det enda som oroar mig är att jag tappat mitt viktigaste redskap…. Mina smaklökar och mitt doft-sinne.

En kopp the smakar som en kopp med varmt vatten. Mitt glas Rhum Diplomatico smakar bara sprit. Till laxen härom kvällen öppnade jag en Riesling från Hartenberg och jag kunde bara förnimma en syrlig syra utan druvkaraktär. På frukosten idag så smakade min danska sort Danbo som en hushållsost. Men jag måste erkänna att det känns att det bättrar sig en aning efter hand. De färska räkorna igår kväll smakade ljuvligt.

Jag märkte tidigt i livet att jag hade väl utvecklade smaklökar och framförallt ett bra kom ihåg. Hade jag testat ett vin så kunde jag återge vad jag upplevt i vinet flera år senare. Att mina redskap varit vältrimmade har jag även haft nytta av i andra doft- och smak-sammanhang. Veckans bild kommer från en annons 1993, året efter att jag blev Sveriges bästa sommelier och vinnare av Trophée Ruinart. Det hade visat sig att kaffeprovare använde sig av samma tekniker som oss vinprovare. Kenyabönor hade samma karaktär som Cabernet Sauvignon d.v.s svart vinbärskaraktär o.s.v. Detta gjorde att jag inledde ett nära samarbete med Zoégas kaffe där vi tillsammans höll heldags-seminarier där vi blindprovade kaffe och där utfallet självklart blev att Zoégas blev Best i Test.

Jag fick bjuda in sommelierer och krögare från hela vårt avlånga land. Bengt Frithiofsson uppmärksammade denna träff i TV 4 – nyhetsmorgon. Vi inledde med historien kring kaffet. Olika typer av bönor hur dessa doftar och smakar och slutligen olika rostningsgrader. Mina vänner återvände hem efter en dags föreläsning med ett nytt favoritmärke med hem i kofferten. Dagarna avslutades alltid med en bättre middag hemma hos mig.

En historia som inte uppskattades av inköps-chefen Douglas Jonhag var när jag skrev en artikel i Restaurang & Storhushållsnytt och våra sittningar. Jag beskrev att Julkaffet inte hade en ”jul-smak” utan att man sparade de finaste säckarna med Kenyabönor till denna blandning som en julklapp till sina kunder som uppskattade hög kvalitet på sitt kaffe. Jag hade en bild på Douglas och just en säck med Kenyabönor med bildtexten: På bilden ser ni inköpschefen Douglas Jonhag med en säck med Kenyabönor… Det är Douglas till vänster!! (något han inte uppskattade) ha-ha-ha.

Jag gjorde liknande uppdrag för Ramlösa vatten. När jag arbetade som sommelier på gästspel på Wärmdö Golfklubb med stjärnkockar som Joël Robuchon, Michel Rostaing och Georges Blanc såg jag alltid till att det stod Ramlösa´s blå flaskor på borden. Ett år hade man fått problem med att kunder klagat på deras Loka-vatten. Man hade känt en muggig smak på vattnet från vanliga glas flaskor? Jag fick sitta i ett naket rum med tio upphällda glas och jag kunde finna tre glas där vattnet hade en aning avvikande doft och smak. Man kunde härleda dessa buteljer från ett lager där kapsylerna legat i kartonger som börjat att mögla. Och detta påverkade vattnet.

På tal om glasflaskor så var jag med om ett missöde i veckan. Jag hade lagt en order på arton buteljer från vinbutiken på Hansa-compagniet som med PostNord skulle fraktas till min lokala butik på Väla. När dessa tre kartonger med 3 X 6 buteljer anlände var innehållet i två av kartongerna helt krossade. Man måste ha stått med en slägga för att uppnå denna skada. Jag fick nöja mig med sex buteljer och butiksföreståndaren på Systembolaget var helt vansinnig hur detta kunde hända.

Idag är det lördag och ikväll skall vi gynna Gastro med att äta deras julbord. Beskedet från igår med servering av alkohol på krogen till 20:00 slår undan benen ytterligare för krögarna. Hur gör man med sina bokningar till nyårsafton? Och max 4 personer. Detta är helt galet.

Mina täta kontakter med Richard Hilton i Sydafrika fortsätter. Igår stängde man alla badstränder på östkusten vid Durban och även Port Elisabeth. Det ryktas även om nedstängningar på stränderna runt Cape Town. Nu känns det ännu klokare att ställa in och flytta mina båda resor till 2022.

Nu räknar vi ner till julafton och det verkar bara bli jag, Lis och dottern Frida som öppnar lite paket tillsammans. Planeringen av vilka Portviner som skall öppnas till grönmögelosten har även inletts och det lutar åt 1994 Graham´s Vintage Port.

Jag vill passa på och önska er alla en God Jul

Bästa hälsningar

Håkan