I lördags lämnade vi Chateau Vignelaure med Mette & Bengt Sundström som ett underbart värdpar. Vi pratade om att om möjligt arrangera en WineMakersDinner tillsammans senare i höst, då paret bor i Klampenborg och har nära till Helsingborg. Vi kände att medelhavet lockade, så vi körde ner till Cassis och njöt hela eftermiddagen i ett förvånansvärt svalt hav med endast 18 grader. Sen checkade vi in i Marseille på ett hotell på cornichen.
På kvällen tog vi en Uber till Restaurant AM par Alexandre Mazzia. Vi blev något förvånade när vi anlände, då krogen låg inrymd i en mycket simpel fastighet med utsikt rakt in i ett hyreshus. Från gatan såg det ut som ett skyltfönster. Restaurangen var väldigt liten med plats för 30 gäster. Menyn bestod att tre olika prisuppgifter och vi fick reda på att det mesta kom från havet och att vitt vin eller Champagne var att föredra. Vi valde det mellersta prisläget och efter ett glas Champagne satte showen i gång. Köket var öppet likt en japansk sushi-restaurang och man kunde se kockarna lägga upp de läckra rätterna. Det skulle visa sig att vi fick sammanlagt 38 olika serveringar. Väldigt små rätter men stora smakupplevelser. Här handlade hela upplevelsen om teknik. Alexandre Mazzia är väldigt förtjust i chili och emellanåt fick man en mindre chock över hettan i den lilla smakbiten. Vid varje servering fick man 4-6 små rätter och på 3 timmar var måltiden över. Eftersom rätterna inte var helt olika det jag upplevt på NOMA, så var inte allt vinvänligt. Man kunde tydligt se likheter med krogen i Köpenhamn då det fanns mycket på vinlistan som markerats med ”Vin Nature”. Som tur var fanns det annat och det blev en butelj 2018 Chassagne-Montrachet 1 Cru ”Chaumées” från Caroline Morey. En flaska räckte för två personer på en hel kväll och man saknade inte mer vin i glasen. Detta var en mycket stor upplevelse att uppleva alla tekniker. Krogen har absolut fått sin tredje stjärna på grund av kokkonsten och inte lokalen och läget. Servisen var fläckfri och detta är en krog för ”foodies” som vill ta ut svängarna. Absolut värt ett besök.
Kunde de gastronomiska upplevelserna bli bättre än det här? Det kan vara svårt att jämföra äpplen med päron, men i söndags skulle vi stegra oss till fulländning. Vi körde ca. 4-5 mil nordost om Marseille över motorvägen på mindre vägar mot Le Castellet. När vi kom fram fick vi i det närmaste en chock över hur vackert och lyxigt detta spa-ställe var. Christophe Bacquié har b.l.a en bakgrund hos den gamle mästaren Louis Outhier på L’ Oasis i La Napoule. Här inrymmer hans trestjärniga restaurang. Oerhört elegant och man vill plocka med sig inredningen hem i allt från bord, stolar och soffgrupper. Med utsikt utöver golfbanan inleder vi med ett glas 2007 Rosé Comte de Champagne från Taittinger. Man kan välja mellan 4, 6, 8 eller 10 rätter från den föreslagna menyn. Vi tar 6 och allt passar bäst ihop med vitt vin. Det får bli en vit Bourgogne från Bernard Moreau i Chassagne-Montrachet även om jag var sugen på något lokalt från Provence. Sen sätter det i gång med de mest ljuvliga och välsmakande rätter jag upplevt. Vi kan inte låta bli att jämföra med Frantzén och likheterna är slående med hur vansinnigt gott allting smakar. Den ena rätter efter den andra får oss att tappa andan. Så bra! Det börjar snurra i huvudet på mig och jag tänker på ett kommande upplägg med ett besök här på en Provence-resa nästa vår. Jag kläcker idén för både deras restaurangchef som sommelier. Dom går i gång på alla cylindrar om var vi skall sitta, maxantal och tidpunkt. Nu har jag snart en färdig resa klar i min skalle. Efter fyra otroliga matupplevelser får Christophe Bacquié ta på sig ledartröjan.
På sena eftermiddagen kör vi in på gårdsplanen till Domaine Rabiega. Med en lång historia med b.l.a Vin & Sprit som ägare så har man haft ytterligare två ägare som inte precis rosat vingårdens rykte. När min vän Yohan Adell och hans hustru Blenda satte klorna i denna vingård för ett år sedan med hjälp av 25 investerare, så var Rabiega otroligt nedgången. Nu renoveras och byggs det för fullt och den eminente Lars Torstensson är tillbaka som vinmakare. Yohan pratar oavbrutet med stor entusiasm om olika projekt på gården med en ny restaurang där målet är stjärnor. Men allt känns väldigt seriöst och genomtänkt. Den första hotellbyggnaden blir klar i augusti och den andra i slutet av året. Här kommer jag att bo under nästa år under min Provence-resa. Man är inte särskilt stolt över en del viner i källaren MEN det skall bli förändringar. Vi smakar en svagt ekad rosé för 106 euro flaskan… men man kommer att fokusera på röda viner framöver. Vi äter middag hemma hos paret Adell med friterade squashblommor med löjrom, hummerrisotto med toast toppad med för dagen inköpt svart tryffel från marknaden. Yohan pratar på om TV-projekt, kändiskockar för matlagningskurser och om att man kan få göra sitt eget vin. Detta skall bli väldigt kul att följa. Vi bodde över och sov gott på Rabiega som ligger utanför Draguignan.
I måndags skulle vi sammanstråla med våra ungdomar i huset i Vallauris ovanför Golf de Juan öster om Cannes. Detta är min 60 års present från familjen. Huset var helt fantastiskt med bästa utsikten ut över Cagnes-sur-Mer, Juan-Les-Pins och Cap d´Antibes. Efter ett par timmar på stranden gjorde vi en stor inhandling på Leclerc. I denna butik fanns allt och i vinavdelningen kunde man hitta Petrus, Mouton, d´Yquem, de finaste Champagne märkena. Det blev inköpt en butelj 2015 Chateau Pontet Canet som familjerna Wahlström swishat Lis pengar för.
Under hela veckan har vi njutit av sol & bad på Cap d´Antibes och i Cannes. På kvällarna har vi hjälpts åt i det fina huset och lagat god mat tillsammans. Vi har hållit oss värdigt lokalt vad det gäller viner där en hel del blev inköpt på Chateau Vignelaure. På min födelsedag den 14 juli blev det lite extra Champagne till lunchen då även familjen Osvalds & Alqvist swishat Lis pengar för en god butelj. I torsdags hade Ullis och Clas förbetalt och bokat både madrasser och två flaskor rosé i Cannes på beach club Le Bénitier. Sen strömmade det in grattis hälsningar i telefonen under hela dygnet. Ett stort tack för att ni tänkte på mig!
I skrivande stund är det fredag och vädret har varit lite svajigt idag. Därför tog vi en tur upp i byn Mougins på eftermiddagen. Ikväll blir det en avslutande grill med lammkotletter samt Merguez-korvar till en magnum 2015 Cuvée ”S” från Chateau Vignelaure.
Resan fortsätter sedan imorgon upp ca. 55 mil till Annecy-sjön och två övernattningar. På söndag har vi bord på kvällen på Le Clos Des Sens, som har tre stjärnor.
På måndag blir det en tur inom Bourgogne innan vi landar i Alsace för en sista övernattning. Hela tisdagen blir en bilfärd genom Tyskland och vi beräknas vara hemma på tidiga kvällen.
Sen väntar padel, en middag med goda vänner på torsdag och på fredag bjuder Karin & kjell till kalas i Skummeslövstrand. Väl hemma så har jag lite att ta tag i. Jag skall gå igenom diarie-numren för de som betalt in alkoholskatt innan hemtagningen av Éxzito 2019, som beräknas landa hemma i Sverige i början av augusti. Jag kommer även att säkerställa allt inför Rhoneresan i mitten av september där det är dags för slutbetalning av resan för mina gäster.
Det rullar på nu!
Ha en fin vecka!
Håkan