Rapport från Bordeaux, som är höstens sista resa

Den femte plockningen av botrytisangripna druvor på Chateau Coutet i Barsac-Sauternes

Det dåliga vädret har ställt till det i år för många vinproducenter. Enligt en rapport från den spanska branschorganisationen OIV har man den lägsta produktionen i år sedan 1961 när torka, värmeböljor och översvämningar drabbade druvorna. Man menar att det till och med varit sämre än bottenåret 2002. Ett stort problem är svampen botrytis som gynnas av regn och höga temperaturer vilket orsakar röta på druvklasarna. Jordskred orsakade av de kraftiga skyfallen har också påverkat skörden.

Jag sitter denna lördagsmorgon här på Hotel Majestic och skall sammanfatta en fin vecka i Bordeaux. Likt inledningen i denna text så har jag och min grupp haft väldigt dåligt väder under i stort sett hela veckan. Man kan tycka synd om oss, men vi har inte lidit. Våra tankar har främst gått till alla slotts-ägare och vinmakare som haft en väldigt utdragen skörde-period tack vare regnen. Man plockar intensivt under ett par dagar för att sedan få avbryta p.g.a av regn. Så har det hållit på sedan början av september. På vissa slott har man tappat 50 % av årets skörd vid den selektiva hanteringen av druvorna.

När vi anlände till Bordeaux i måndags möttes vi av högsommar temperatur på 27 grader. Man svettades rejält och många bar kortbyxor. Vi inledde med en god lunch och drack de båda andra-vinerna från Chateau Smith-Haut Lafitte innan vi besökte Remí Edange på Grand Cru classé-slottet Domaine de Chevalier. Här var man väldigt positiv över årets skörd och man hade fått in sina druvor i god tid.

Vi har bott på nyrenoverade Hotel Majestic under hela veckan. Ett stort lyft för hotellet, då jag alltid främst valt detta hotell p.g.a av sitt utmärkta läge. Nu trivdes jag och mina 28 gäster lite extra. Fortfarande brottas jag med maten här i Bordeaux. Det har inte med min budget att göra utan att kokkonsten kanske är den sämsta i hela Frankrike. Denna gång underpresterade även restauranger som tidigare varit helt ok. Men det fanns även ljuspunkter på krogar som var bättre än vanligt och jag väljer ofta att använda uttrycket berg- och dalbana. Som vanligt var lunchen i St.-Emilion resans höjdpunkt och det flaggade jag redan för i början av resan.

I tisdags tillbringade vi en hel dag uppe i Medoc. Vi färdades norrut och kunde följa hur vinerna ändrades p.g.a jordmånens egenskaper i Margaux, St.-Julien för att avsluta i det stramare Pauillac. Chateau Lascombes har inte sparat på krutet med de nya ägarna och nybyggnationerna av det nya vineriet imponerade stort på oss och lägg därtill att man anställt sedan ett år tillbaka i tiden den eminente vinmakaren Axel Heinz, som kom från Ornellaia och Masseto i Bolgheri-Toscana. Vidare ett besök på Chateau Léoville-Poyferré där vi kunde jämföra årgångarna 2014, 2015 med 2016. Idag imponerar 2015 mest med sin nästan ”Kalifornien-lika” stil med sötaktiga toner och mjuka tanniner. Presentationen på Chateau Lynch-Bages är alltid lysande och den nya anläggningen imponerade med sin stora produktion på 400.000 buteljer årligen. Man menade att årets skörd var speciell då man fått klara sig utan ägaren Jean-Michel Cazes som gick bort under förra året.

Dagen i Sauternes är alltid speciell. Vi hade tur att komma till Chateau Coutet uppe i Barsac, där man höll på med den femte plockningen av druvor. Här mognar druvorna fläckvis och man får finkamma varje druvklase som i detta fall vid fem tillfällen. Här var man väldigt positiv då man lyckas bärga de sista druvorna innan torsdagens ihållande regn. På Coutet kunde vi jämföra 2016 med den äldre 2009:an. Vidare till Chateau Suduiraut där man återigen imponerades av deras ljuvliga, saffransdoftande viner. Här gick vi ner till årgång 2000, men jag imponerades mest av 2006:an. Som kronan på verket kunde vi avnjuta den godaste anklever-terrinen i mannaminne till lunch med en välgjord Sauternes därtill.

Vill man äta riktigt gott och tvåstjärnigt i Bordeaux kan jag varmt rekommendera Le Pressoir d´Argent där Gordon Ramsay står bakom krogen. Men som ni säkert känner till är inte dessa superstjärnor som Ramsay och Ducasse så speciellt involverade och är aldrig på plats. Jag nämnde för restaurangchefen att man borde framhäva köksmästaren Alexandre Koa betydligt mer, då det är han som är hjärnan bakom de fina kreationerna: Jerusalem artichoke, Cep, King prawn, Seabass, Beef, Baba och Chocolate. Allt oerhört välsmakande.

På denna typ av restaurang håller jag mig gärna från Bordeaux vid mitt val av viner. Man tar hutlöst betalt och jag gjorde betydligt bättre klipp från andra franska regioner och jag och mina sex vänner petade i oss: Charles Heidsieck Brut Réserve Champagne, 2020 Hermitage Blanc från Domaine Colombier i Rhone, 2016 Meursault-Perrieres 1 Cru från Michel Bouzereau i Bourgogne, 2013 Chassagne-Montrachet 1 Cru ”Morgeot” från Vincent Girardin i Bourgogne, 2011 Schoenenbourg Grand Cru från Marcel Deiss i Alsace, 2002 Volnay-Pitures 1 Cru från Jean-Marc Boillot i Bourgogne, 2000 Chateau Pibarnon från Provence samt 2012 Chinon ”Clos de la Dioterie” från Charles Joguet i Loire. Efter ett glas Chartreuse VEP lämnade vi restaurangen oerhört nöjda.

Vi gjorde ett besök till i Medoc och det var i torsdags på 2 Cru slottet Chateau Pichon-Baron i Pauillac. Väl värt den långa resan på den dryga timmen för att få prova deras viner, där vi jämförde tre viner från 2019. I fredags knöt vi ihop säcken med den högra stranden och besök på Chateau Beauregard i Pomerol samt Chateau Canon La Gaffeliere i St.-Emilion. I St.-Emilion är det lite dålig stämning bland de främsta slotten då Chateau Pavie och Chateau Figeac uppgraderats till Premier Grand Cru Classé kategori A. Detta har fått slotten L´Angelus, Ausone och Cheval Blanc att se rött och man har hoppat av klassificeringen. Men det sista ordet i denna soppan är säkert inte sagt.

Som vanligt en alldeles ljuvlig grupp och denna gång var det fem nya resenärer och tjugofyra återkommande. Nu stänger jag resandet för detta år och kan se tillbaka på fem oerhört lyckade resor på sju veckor. Nu skall jag sätta igång med planering inför nästa år. Det mesta är redan bokat, men jag försöker alltid att skruva till lite i programmet för att göra nästa resa ännu bättre. En utmaning som jag älskar. Boknings-läget inför nästa år är fantastiskt och jag förstår inte varför jag varje år oroar mig inför nästkommande år.

När jag kommer hem skall jag ta hand om min kropp, för det sliter en del med detta resande med mycket god mat och dryck. Jag har också en del att ta igen med familjen.

I veckan som kommer är det lite smått och gott på gång. HIF på måndag på Olympia, Överrasknings-middag för Mette Wahlström på tisdag med några goda vänner, Rioja-afton på Culise på torsdag, Gourmet-afton hos Kalle på Trädgården på Skäret på fredag.

Jag önskar er alla en fin helg och en kommande bra vecka!
Håkan

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.