Jag var hemma i fyra dagar innan det var dags för Champagne igen. Men jag hann med lite kul förra onsdagen då ”Smörrebrödstestarpanelen” var på uppdrag i Köpenhamn för ett återbesök på Restaurang Lumskebugten. Det är skrämmande vad tiden går och när jag gick tillbaka till min recension från det förra besöket på denna krog, så läste jag datumen den 20 maj 2015. Det är inte klokt, då det känns som bara några år sedan vi var där förra gången.
Vid det senaste besöket basade den legendariske stjärnkocken Erwin Lauterbasch i köket. Men vi fick nu veta att han lämnat för tre år sedan. Namnet har restaurangen fått för att ute till havs har det bildats sandbankar och dessa sandbankar är mycket ”lumske” då många båtar genom åren har gått på grund.
Starten var inte den bästa då jag bad kyparen om att ta en bild på vår testarpanel utanför entrén. Motvilligt hjälpte han till utan ett enda leende. Han var lika humorlös under hela vår lunch, men det skulle finnas betydligt trevligare personal. Maten var alldeles utsökt och det blev currysill, spättafilé med remoulad samt rostbiff. Stället är väldigt snyggt beläget nära Toldboden vid Maersk´s byggnader. För tio år sedan fick Lumskebugten 9/10 och nu blir det 8/10 då den tråkiga kyparen drog ner betyget.
Jag kom ner till Champagne i torsdags. Detta var ett skräddarsytt uppdrag för en grupp på 14 personer. Vi inledde med en god lunch i Epernay och provade tre olika Champagner till vår välsmakande meny. 15:00 var det bokat ett VIP-besök hos Bollinger och till min stora glädje var det den alldeles lysande Caroline som tog emot. Henne har jag känt i säkert femton år och det finns ingen bättre ambassadör för Bollinger.
En sedvanlig rundtur och vi gick igenom alla stegen i processen. Hela tiden blir man påmind om varför Bollinger är så speciellt och sticker ut. Allt handlar om tid i buteljen och deras ”Réserve viner” får mycket utrymme under lektionen i källargångarna. Man gör det inte enkelt för sig och man börjar plötsligt tycka att priset för en Special Cuvée Bollinger är mycket rimligt. Dominansen av blå druvor, användandet av fat i rimlig dos gör vinerna så speciella.
Vi fick prova deras Special Cuvée som har en bas av årgång 2020 i blandningen. Vidare med deras PN19 där det dominerande druvbehovet kommer från Grand Cru byn Verzenay. Vi avslutade med den gudomliga 2015 Grande Année, som idag ligger på 2.500:- buteljen på Systembolaget. Här känner man mer tydligt faten och detta vin har en fin framtid i källaren.
Efter en väldigt fin middag på kvällen var det en ny spännande dag i fredags. Vi åkte till Taittinger och deras nyrenoverade faciliteter. Här har man inte sparat på krutet och byggt upp ett nytt besöks-centra. Vi satt i den finare VIP-avdelningen. Min gode vän Jean-Pierre tog mig runt och visade upp deras nya kök samt tilltänkta restaurang. Här har man många nya idéer på gång. Som vanligt började vi i källaren med fokus på husets Comtes de Champagne Blanc de blancs. Taittinger är idag det fjärde största vinhuset i Champagne och man förfogar över imponerande 280 hektar odlingar som tillgodoser 45 % av det totala druvbehovet för att få ihop 6 miljoner buteljer årligen. Vi slog oss ner i deras soffgrupper och fick ett rejält glas av 2013 Comtes de Champagne. Så generös och enormt god, där vinet visar prov på redan fin mognad.
Efter detta besök åkte vi till Taittinger´s nyrenoverade presshus i byn Murigny. Så pampigt och elegant. Vi blev serverade en helt underbar fyra rätters meny och drack fem viner därtill. Mina gäster var helt tagna efter detta besök som vi aldrig kommer att glömma. Jag är så tacksam för den fina relation jag skapat med Taittinger.
Vi fortsatte tillbaka in till Reims för nästa besök hos Charles Heidsieck. Här tar man endast emot folk i branschen och vi kände oss lite speciella. En inledande tur i källaren där en formation av kalk givit idén till flaskformen på husets standard Champagne Brut Réserve. Detta vin som oftast utropas som den bästa standard Champagnen har minskat sin sockerhalt från 11-12 gram socker/liter till 9 gram. Vi provade fem olika Champagne med den alldeles ljuvliga 2014 Blanc des Millénaires på slutet. Fortfarande ganska ungdomlig, men högsta klass och inte helt olik Comtes de Champagne i karaktären.
På kvällen åt vi väldigt gott på en klassisk bistro och vi var ett gäng som avslutade den varma kvällen med en Condrieu från Jamet samt en 2020 Cornas från A. Clape innan sängen kallade. Sorry! Jag glömde glaset med VEP Chatreuse, som också slank ner.
I skrivande stund är det snart lördag kväll. Vi har haft en dag i Reims med ett besök på den fina matmarknaden, som håller öppet på onsdagar och lördagar. Det blev ett par kilo kraftig, fin vit sparris, som jag betalade 8,70 euro/kilot för i jämförelse med 375:- på ICA Maxi. Det välförsedda ostbutiken besöktes också och det blev två stora, hela bitar av både den lokala färskosten Chaource samt Munster från Alsace till kommande Tarye Flambée hemma på Rosenvägen. Det blev även lite inhandling av Champagne tillsammans med mina gäster, som skickade hem sina lådor. Själv nöjde jag mig med två buteljer 2013 Charles Heidsieck som slank ner i kofferten.
Vi har avnjutit en alldeles strålande lunch i parken på brasseriet Le Jardin. Det blev fyra rätter och till det ett par magnum av Béreche & Fils Brut Réserve Champagne, Chablis 1 Cru från Chablisienne samt ett vi jag aldrig tidigare testat. En röd Beaumes de Venise från södra Rhone på Grenache & Syrah. Denna appellation är ju väldigt känd för sin söta Muscat. Nu laddar jag batterierna inför en avslutande och bättre middag på Restaurant Au Comptoir. Imorgon bitti transporterar vi oss till CDG-flygplatsen och flyger hem med Norwegian. Hemma väntar padel och en Bjäre kyckling i ugnen.
Det är sedan påsk-vecka och på tisdag är det 107 !!! bokade på min Ribera del Duero-kväll på Culise. Markus kommer ner från Stockholm med sin underbara Mikaela och det mycket trevligt med familjen denna påsk.
Bästa hälsningar
Håkan