Är det några hyllor som gapar tomma i min vinkällare så är det avdelningen för röd Bourgogne. När jag årligen ett par, två tre gånger besökte Bourgogne för sisådär 20 år sedan så hade jag alltid förbokade provningar hos favoriterna Domaine Dujac, Armand Rousseau, Comte Georges de Vogüe, Domaine Ponsot m.f.l. På den tiden hade jag en liten tilldelning från varje vingård och betalade glatt 350 Fr. Francs för en god Grand Cru. Men sedan hände något med Bourgogne. Alla började att älska dessa eleganta pinot noirviner och priserna stack i höjden. Min allokering försvann och idag när jag stöter på samma viner har dessa tiodubblats i pris. Annat är det med vit Bourgogne där priserna fortfarande är rimliga med några undantag.
I fredags var Timothée Chavanes från Henri Boillot i Meursault på besök och kvällen på Gastro hade lockat dryga 60 Bourgogne-intresserade. Maten har sällan varit bättre på Gastro och en stor eloge till köksmästare Kalle Bengtsson och hans eminenta stab. Vi började med en snygg Bourgogne Blanc som apéretif och fortsatte till havskräftan med Meursault, Puligny-Montrachet 1 Cru ”Les Combettes” samt Puligny-Montrachet 1 Cru ”Clos de la Mouchére”. Här kunde gästerna tydligt känna hur intensiteten i vinerna byggdes upp. De båda röda var nästan lika välsmakande med en Volnay 1 Cru som toppvin.
På fredag och lördag gästar vännerna Oscar Garrote & Diego Gorosito Helsingborg. Vårt projekt Éxzito kommer att presenteras vid två middagar på Gastro och det kan finnas någon enstaka plats kvar på fredagen om ni inte har något annat inbokat. Kvällen bjuder på vårt Ribera del Duero-vin från första årgången som vi producerade 2014 fram till fatprover på 2018. Alltså fem årgångar totalt och vi kommer att komplettera med ytterligare två viner från bodegan Pico Cuadro. Det kommer att bli oerhört intressant att se hur positivt dessa kraftpaket utvecklats under åren. När pojkarna anländer på torsdag eftermiddag så har jag bjudit hem dom tillsammans med huvudmännen från Pico Cuadro, som producerar detta vin med stor briljans. Jag kommer att gräva djupt i källaren så att mina vänner kommer att bli riktigt nöjda.
Men redan på måndag får jag besök av min äldsta vän i Sydafrika: Stephen Ludlam som bjöd ner mig för första gången 1999. Vi har sedan dess haft regelbunden kontakt och vi ses alltid när jag är nere. Stephen arbetar idag för en vingård i Chile.
Efter ett massutskick i veckan så har mina resor fyllts på rejält och redan nu är Sydafrika 2021 fullbokat. Jag har fått ok. från hotellen även veckan därpå. Vilket innebär att jag kommer att dubblera resan.
Jag måste även nämna att vi i ”smörrebrödstestarpanelen” gästade Köpenhamn i onsdags och gav Palaegade en andra chans. Restaurangen som ligger en tvärgata in från d´Angeterre är mysigt inredd. Servicen är perfekt, men rätterna saknar den lilla extra skärpan. Jag inledde med deras currysill. Jag föredrar alltid den något krämigare varianten och inte denna blanka sås som den stora sillen var täckt med. En perfekt spättafilé som dessvärre var dränkt med en rejäl kladd remouladsås. Jag föredrar såsen vid sidan om fisken. Men rätten var välsmakad. Jag övergav min annars klassiska leverpastej mot svamptoast med friterad kalvbräss. Här fick jag en fransbrödmacka med kall tidigare frästa champinjoner och till detta ett par välsmakande bitar bräss. Jag hade väntar mig några andra lite mer spännande svampar. Notan var inte helt billig och vi gick från Palaegade utan att vara helt begeistrade. Det samlade intrycket var ok. och då finns där tio andra smörrebrödställen i Köpenhamn som är bättre.
Ha en fin vecka
Håkan