Hela helgen har jag och Lis njutit av sommarvärmen nere vid Laröd-bryggan. Hade man med säkerhet kunna garantera att vädret här i Sverige varit så här fint under hela sommaren, hade man inte rest en meter. Inget går upp mot en svensk sommar med lite svalkande bad.
Det har varit ett par konserter i veckan. Först 10CC & Toto på Sofiero slott. När jag fick reda på detta, samma dag så kontaktade jag vännerna Jesper & smulan som fixade biljetter och tog med lite kött till grillen. Dom älskar Sydafrikanska viner och jag tog fram två rariteter med lite ålder. Först en 2005 Veenwouden Classic från Paarl. En gård som jag besökte tio år på raken innan den fruktansvärda händelsen inträffade då pappan i huset sköt ihjäl sonen, världs-tenoren Deon Van Der Walt på gårdsplanen till vingården och därefter tog han sitt eget liv. Efter denna tragedi har vi tappat kontakten och idag vet jag inte längre om man producerar sina ljuvliga viner? Man är i vart fall inte med i John Platten guiden. Till jul när jag är nere igen skall jag söka upp min vän Marcel Van Der Walt som var vinmakare på gården och se hur landet ligger.
Hartenberg är som bekant en stor favorit och denna kväll öppnade jag en butelj av deras 2008 Gravel Hill Syrah, som visade prov på utsökt frukt och elegans med begynnande ålders-toner.
Igår var det konsert på Sofiero gård med Smith & Thell och det var underbar stämning med för sits hemma hos Klacke och Ullis med lite rosé.
De bästa vinerna under veckan som gick öppnades i fredags. Först två riktigt bra rosé: 2021 Bastide de Margüi från George Lucas vingård i Cotes-de-Provence. En klassisk ljus rosé med en viss fatkaraktär i ljuvligt utspel. Men Les Clans från Chateau d´Esclans tog priset, där man kombinerar lättsam finess och lyxiga toner från väl avvägd ek. Detta är utan tvekan ett av de största roséviner som produceras. Skulle vinet serveras blint i ett svart glas…. Kunde man hamna i Bourgogne.
Vi hade gjort en kräftsoppa på skalen från tisdagens kräftskiva med barnen och till detta serverades en magnum 2017 Meursault 1 Cru ”Genevrières” från Domaine Chavy-Chouet. Nu har detta vin hittat sina eleganta aromer efter fem år på fat och i butelj. En mycket elegant vit Bourgogne med finstämda fattoner. Det är kul att luras… 2010 magnum Tinta Roriz från Quinta do Crasto i Douro-dalen. Alltså samma druva som Tempranillo, men från Portugal. Inte lätt att gissa, men gud så gott med silkeslena tanniner. För att få lite mer tanniner öppnade jag en tuff butelj från 2016 i magnum butelj: Malleolus de Sanchomartin från Ribera del Duero. Vid provningar på bodegan avslutar vi alltid med detta vin, som för mig är ett av Spaniens största viner och gästerna höll med.
Ingen middag hemma hos familjen Nilsson utan ost & Portvin. Vi var redo för ännu en lite tuffare butelj. 2015 Quinta do Vesuvio Vintage Port. En ”off Vintage” årgång, men Vesuvio deklarerar Vintage varje år. En riktig explosion i munnen och kan vinet bli godare?… vi får se, då jag har några buteljer till i källaren.
Nu väntar en ny vecka och kalendern är tom. Jag har två möten i veckan med olika restaurangchefer som vill titta på om vi kan hitta något trevligt samarbete framöver. Alltid spännande.
Nu hoppas vi att det fina vädret håller i sig och att vi får njuta lite till. Förutom att jag håller på att snickra ihop en resa till Verona, så blir det även en resa i vinets tecken till Mallorca i maj nästa år. Jag återkommer när allt är klart.
Bästa hälsningar
Håkan