Jag kan inte nog beundra landet Japan. En vänlighet som jag aldrig tidigare upplevt. Man tackar för att man kommer på besök eller tackar för att man lyssnar när någon berättar någonting. Kliniskt rent och jag har inte sett något skräp. Det finns inga papperskorgar, då man tar allt skräp med sig hem och slänger. Man tar av sig skorna och får låna ett par rena morgontofflor vid besöket på sakédestillerier eller på whiskyfabriken. När man går på toaletten tar man även då på sig ett par flip-flop. Detta innebär att det är rent överallt och man behöver inte städa så värst mycket. Jag kan hålla på hur länge som helst över min förtjusning över japanernas hövliga sätt.
I lördags lämnade vi Tokyo bakom oss och tog snabbtåget Shinkansen via Nagoya till Takayama. Vi utgick från Tokyo-station och det sägs att 9 miljoner människor passerar här dagligen. Det var packat med folk, men med en japansk ordning där allt fungerade smidigt och lätt. Tack vare vår eminente guide Mr. Boone som hade koll på vilken perrong vi skulle gå till, så kom vi på rätt tåg. Innan vi klev på tåget så köpte samtliga varsin Bento-box med önskat innehåll. För min del blev det Yakiniku samt en flaska saké och en öl. Vid bytet av tåg så hade vi fyra minuter på oss och här är det inga förseningar. Allt går på minuten.
I Takayama behövde man bara stiga av tåget för att trivas. Här rådde ett lugn och vi promenerade med vårt övernattningsbagage fem minuter till vårt hotell. Våra stora väskor skickades med transport till Kyoto, dit vi anlände två dagar senare. Vi bodde väldigt fint och på taket hade man ett ”Onsen”, vilket är ett nakenbad med hett vatten. Damer och herrar på varsin avdelning. Denna service utnyttjade jag vid två tillfällen och njöt i fulla drag.
Söndagen bjöd på väldigt fint väder och man gick omkring i bara skjortan. I Takayama hittade vi många fina hantverk. Det köptes prydnadssaker, skärbrädor, knivar, chop-stick och mycket annat japanskt av bästa kvalitet. Vi besökte en gammal nerlagd skola som varit stängd i tjugo år och i klassrummen lagrades whiskyfaten på Hida Takayama destillery. Det blev provning på fem sorter i allt från råsprit på 63 % till både ofärdig Single Malt som färdiga Blends. Vi åt en spännande lunch baserad på medicinskt nyttiga råvaror på Busuiteii med både sashimi och en ljuvlig sukiyaki. Här serverades rejäla mängder av både ljus lager som saké och stämningen var på topp.
Vi hade en ledig kväll och samtliga i gruppen sökte sig till mindre Hida-Beef ställen. Denna biff är en waguy med ett starkt släktskap till Kobe-biffen som också är väldigt insprängd med fett. Vi fick egna grill-järn och stekte våra köttbitar efter önskemål.
Jag skulle aldrig för mitt liv kunnat göra denna resa utan Gabriela på Tur & Retur, koordinatorn i Tokyo samt vår eminente guide Mr. Boone, som alla älskar. Vi lämnade Takayama 08:00 och åkte genom ett helt fantastiskt berglandskap med massor av tunnlar. Vi kom fram till Kanasawa och besökte den underbara trädgården Kenrokuen, som anses vara en av de tre vackraste trädgårdarna i Japan. Jag som inte gillar mossa hemma på gräsmattan i Laröd, kunde med andra ögon uppskatta det vackra med mossan i sin rätta miljö. Hantverket och guldet är viktigt i byn och mycket är dekorerat med just guld. Jag kunde inte motstå ett set med åtta nya chop-sticks samt saké koppar i svart och guld.
Det blev en väldigt fin sushilunch med: Spanish mackerel, Horse Mackerel, Red sea bream, Octopus, Lean Tuna, Bigfin Reef squid, Crab, Grouper, Yellowtail, Sweet shrimp, Marinated Mackerel, Boiled Shrimp, Blackthroat seapearch samt Roastbeef. Och självklart en saké och bira. Vi hann även med en saké-provning på Figashi Shuzu med fem olika sorter att smaka på. Vi tog sedan tåget till Tsuruga där vi bytte till nytt tåg som stannade i Kyoto. Allt med minsta lilla precision och bussen tog oss till Hilton Garden Hotel. Här fick vi våra stora bagage som vi varit utan i två dygn för att resa smidigt och lätt. Allt fungerade perfekt och en eloge till mina mycket disciplinerade och underbara 28 gäster och en väldigt hjälpsam och positiv Mr. Boone som guide.
På kvällen blev det öl för hela slanten då vi åt på Spring Valley Brewery. Vi fick dricka tills vi sprack av tio olika sorters öl. Jag orkade med tre varianter innan det blev stopp och våra specialhyrda, större taxi körde oss hem.
Kyoto blev snabbt en favorit och detta mycket p.g.a sin grönska. Staden var huvudstad i Japan i över 1000 år och här finns massor av tempel, närmare bestämt 2000. I tisdags inledde vi dagen med den imponerande Asashiyama bambuskogen. Både här och på den närliggande Togetsu Kyo bron var vi inte ensamma. Här flockades väldigt många skolklasser med väluppfostrade elever. Lunchen var en höjdare och vi fortsatte vår upptäcktsfärd bland japanska specialiteter. Denna gång på Sukiyaki and Shabu Shabu Hirano där just Sukiyaki serverades. Framför oss hade vi en gasolbrännare och vårt fina waguy-kött kokade i buljongen med lök, inoki-svampar och andra grönsaker. Det blev vansinnigt gott och det serverades rikligt med saké ur magnumbuteljer.
Geisha-kulturen är över trehundra år gammal och på kvällen fick vi uppleva en Maiko performance på Gio Kyo-Ryori Hanasaki. Vi åt en trevlig meny med lokala specialiteter, där en grillad waguy-biff ingick i menyn. Man hade dåligt med vin i lager och jag gjorde slut på alla buteljer från Japan, Toscana, Napa Valley och Bordeaux. Två ”porslinsdockor” kom in i matsalen. Vackra, timida, blyga, men väldigt stolta flickor som lät sig fotograferas samtidigt som dom hjälpte till med att servera. Dom gjorde varsitt dansnummer innan vi var några med mig som blev uppbjudna till en lek med en av geishorna. Det var förbjudet att filma, tilltala eller röra dessa båda flickor. En var 29 år och hållit på med denna utbildning i 15 år och hon var snart färdig. Dom får inte bo ihop med en man, då tar det slut på direkten som geisha.
När man försöker att få in så mycket som möjligt i programmet är det lätt att det blir lite forcerat och stressigt. Därför uppskattade gruppen mycket att vi fick ett par timmar i Kiyomizu templet som var integrerat i en vacker skogsmiljö. Jag kan väl förstå att templet är med på Unesco´s världsarvslista. Man fick en hänsla i magen av hunger och det vankades Tofu. Denna rätt gjord på soyabönor kändes för mig mindre lockande. Men med alla goda tillbehör så blev lunchen en höjdare samtidigt som många fick en ny favorit, varm saké.
Vi hade en sista middag tillsammans på Kyo-Kaiseki Takieshigero. En uppgradering enligt vår samordnare i Tokyo. Detta var en avsmakningsmeny med klassiska rätter från havet. En enorm service av stjärnklass och man gjorde sitt absolut yttersta. Jag kan i ärlighetens namn erkänna att jag tycker att mycket av den japanska matkulturen saknar lite kryddning. Man försvarar sig med att det är de fina råvarorna som skall framträda. På tal om framträdanden så är det ljuvliga paret Helen och Glenn Wish med på resan och dom drog av en riktigt fin duett så att inget öga var torrt. Oerhört känslosamt och fint.
Vi checkade ut från Kyoto i torsdags morse och åkte till Kobe. Här väntade ännu en saké-provning samt plommonvin innan vi gick in i gyttret av krogar för att avnjuta en Teppanyaki med Kobe-biff.Kobe är faktiskt en riktigt stor stad med 1,4 miljoner invånare. Förrutom biffen är man förknippad med den stora jordbävningen som drabbade staden i januari för 31 år sedan och som krävde 6.800 människoliv i rasmassorna.
Kobe-beef är en waguy från Tajima-kon från regionen Hyoga. Den föds upp på ett mycket speciellt sätt och slaktas efter 2-5 år. Vi satt runt spishällarna och njöt att grillningen till perfektion. Efter mycket fisk så skall jag villigt erkänna att jag uppskattade denna köttbit mycket. En stor upplevelse och många med mig utropade denna lunch på EiKiChi som en av resan stora upplevelser. Mr. Boone tog oss till Osaka och vi flög till Haneda-Tokyo flygplatsen för en sista övernattning på ett hotell rakt över terminalbyggnaden.
I skrivande stund är klockan 23:00 på Valborgsmässoafton. Det är dags att gå och lägga sig. Imorgon flyger vi direkt hem med SAS 11:05 till Köpenhamn och landar 17:35. Jag har redan bokat upp ett möte med Gabriela på Tur & Retur på måndag för att gå igenom resan. Jag kommer att köra samma resa nästa år vid samma tid. Jag kommer att finjustera lite i programmet, även om 95 % kommer att kvarstå. Jag vill rikta ett stort och innerligt tack till min grupp för att jag fick förtroendet att arrangera denna resa för er. Även ett stort tack till Gabriela samt koordinatorn i Tokyo som jag tillsammans med satt ihop detta program, som blev så oerhört lyckat och mina 28 resenärer är väldigt nöjda. Guiden och min nyfunne vän Mr. Boone måste jag anlita till nästa år. Han har varit helt fenomenal och gjort vår resa så oerhört lyckad.
Nu har jag varit på resande fot i tre veckor. Först Champagne/Paris och därefter direkt till Japan. Det blir en välbehövlig vila till på torsdag, då Champagne väntar igen med ett skräddarsytt program för en mindre grupp på 10 personer.
Jag längtar efter min familj och att få följa Rögle BK på nära håll
Bästa hälsningar
Håkan