På hotellet Cape Milner här i Cape Town har man en kille som heter Thulani Mgoqi. En hyvens man som servat mina gäster genom åren, med ett alltid lika stort leende. Under pandemin hade han och hans familj med tre barn och hustru det mycket tufft. När lönen uteblev så stöttade jag honom en del. Vi har alltid delat ett stort fotbollsintresse och han har fått signerade tröjor från både Henrik Larsson som Stuart Baxter.
När jag häromkvällen språkade med min vän så berättade han om att det till helgen är det stora derbyt i Johannesburg mellan hans favoritlag Kaiser Chiefs och Orlando Pirates från Soweto. En färd till matchen skulle ta 14 timmar i bil och han skulle göra sitt yttersta för att fixa skjuts. När jag hörde detta så gick jag in på mitt Eurobonus-konto och kollade biljetter. På kvällen i förrgår överräckte jag ett kuvert med en tur & retur biljett i Business Class med South African Airways…. Och jag trodde att Thulani skulle svimma.
Denna genomärliga kille som aldrig skulle bjuda mig på ett glas eller ge mig ett ”gott mått” till min GT blev helt till sig då han aldrig tidigare flugit. Jag berättade för honom vad Business Class betyder med en speciell incheckning, tillgång till lounge, bättre säte i planet längst fram och fri dricka och mat. – Är detta sant? sa Thulani – Detta är första gången i mitt liv jag känner mig som ”en Boss”. Ni kan inte ana vilken känsla jag känner att kunna ge honom denna upplevelse med lite fickpengar också på handen.
Det har nu gått en vecka på denna andra resa och den är precis lika bra som den förra. Vi hade bara lite otur med vädret, då vi gjorde vår tur till Cape Point då det ösregnade. I övrigt har allt varit fantastiskt.
Jag besökte Restaurant FYN igen i tisdags och jag får hålla med om att krogen är bra, men inte 37a i världen. Sen har jag varit med om vid flera tillfällen som på Elg¨r att det är mycket ”story telling” runt vinerna och när man smakar dessa är det helt neutrala med en skarp syra och en ”naturvinskänsla”. Detta har varit vita vinet från heta Swartland där man blandar hej vilt med Colombard, Chenin Blanc och andra druvsorter. Buteljerna är ofta förseglade med lack och vackra etiketter. Källarmästarinnan Jennifer på FYN sålde på mig en ”unik” Colombard (en druva som vanligtvis destilleras till Brandy) där hon endast har en allokering på 6 buteljer om året. Stämningen kring vinet piskades upp, men det var bara surt.
Efter ett intensivt restaurangbesökande måste jag utnämna Salsify at The Roundhouse som den bästa krogen. En helhetsupplevelse som saknar motstycke, där inte besöket bjuder på några svackor.
Jag har verkligen fått upp ögonen för välgjorda Pinot Noir och jag har även lagt in en beställning på beställningssortimentet hemma på Systembolaget av Beeslaar Pinotage. Det är källarmästaren Abrie Beeslaar på Kanonkop som tagit ut svängarna och producerar en läcker, fruktdriven och modern Pinotage med total avsaknad av de ansträngande bittra tonerna i eftersmaken.
En del upplevelser har stuckit ut under den första veckan och när jag lyssnar på mina gäster så uppskattas speciellt besöket hos Lars Maack på Buitenverwachting, lunchen på Beyond, sjukhusbesöket med Dr. Kristian Barnaard samt skaldjurs-plattan på Baia Seafood. Och självklart de lediga stunderna på stranden i Camps Bay.
Nu på förmiddagen lämnar vi Cape Town och den eminente och älskade Richard Hilton välkomnar oss i Stellenbosch där många vinprovningar tar vid. Vädret är kalas med temperaturer runt trettiostrecket hela den kommande veckan. En rapport kommer till helgen och förutsättningarna för safarin ser också lysande ut.
Har ni inte varit i Sydafrika eller var det längesedan ni var här. Följ gärna med på nästa års resa.
Bästa hälsningar
Håkan