God middag på Rosenvägen

Trevliga viner på Rosenvägen i lördags

Jag har nu varit hemma en vecka efter äventyret i Sydafrika. Det är rejäla kontraster och idag låg vattentemperaturen på 1,8 grader på Pålsjöbaden under mitt bastubad. I veckan har jag även fått fin rådgivning av Dr. Wagenius på urologen här på Helsingborgs lasarett. Efter både urin- och blodprover fick jag svar på samtliga värden och allt såg helt perfekt ut och det blir ingen medicinering.

Men jag blev uppmanad att dricka betydligt mer vatten, hålla igen lite med alkoholen, minska mängden rött kött samt äta mer grönsaker. Ett budskap som jag verkligen tagit till mig.

Annars är det väldigt lugnt på arbetsfronten. I veckan flyger jag och Lis upp till Stockholm. Det är så att en av mina bästa resenärer som varit väldigt flitigt återkommande var med på en resa i höstas. Vi pratade om Restaurang Frantzén och man hade försökt att få bord på denna trestjärniga krog i över tre år. Jag nämnde att jag kunde hjälpa till. Man hade även en önskan om ett bord på Frantzén´s trestjärniga krog ZEN i Singapore i mitten av mars då hustrun fyller 70 år. – Fixar du ett bord Håkan? Så bjuder vi upp dig och Lis på lunchen. Efter en halv timme klingade det till i min väns telefon med en bekräftelse: 6 personer 12:00 på Frantzén den 17 januari samt 2 personer 19:30 på Zen i Singapore i mitten på mars. Kul!

Annars som gammal servitör är det något som irriterar mig. Det är när man skall betala på krogen och man tar fram kortdragaren, så skall man klicka i om man vill ge 5, 10, 15 eller 20 % i dricks?!

När jag i slutet på sjuttiotalet och början på åttiotalet arbetade under sju år som servitör på Ramlösa Wärdshus så lade man på en serveringsavgift på 13 %, vilket var min lön. Alltså ingen dricks. Dricks är något man lägger på utöver serveringsavgiften om man ansåg att man fått en extra fin service. Sedan många år har man timlön och inte serveringsavgift. Därför är jag ytterst förundrad över att man i systemet har denna valmöjlighet med dricks bara för att en servis sätter fram en tallrik på bordet och önskar en Smaklig måltid.

När man går till frisören, får en cykel servad eller handlar på ICA Maxi ger man ju aldrig dricks. Även om jag har ett förflutet i branschen och uppskattade själv denna extra dusör så känner jag mig sniken varje gång jag klickar på INGEN DRICKS-knappen. Och så vill jag inte känna det när jag äter en Dagens rätt.

Igårkväll hade vi några gäster här hemma på Rosenvägen och det blev lite godsaker då våra vänner alltid bjuder extremt generöst. Vad blev det då i glasen?

Vi började med Béreche & Fils Brut Réserve från Champagne. En svårfunnen ny favorit från Champagne i en fruktdriven ädel karaktär. En Champagne som jag beställt från Bordeaux, då den är svår att hitta i Champagne.

2001 Chateau Rieussec från Sauternes blev ”Wine of the Year” av tidskriften WineSpectator för en herrans massa år sedan. Vinet fick även 100 poäng av Robert Parker. En fulländad Sauternes från ett av de bästa åren i historien. Här bjöds vi på tydliga toner av saffran i detta helt makalösa vin.

2013 Domaine de la Grange des Péres Blanc från Languedoc har alltid varit en dyr raritet och priset har stigit ytterligare sedan ägaren tog sitt liv för ett drygt år sedan. Eftersom han har gjort sitt sista vin så är dessa viner extremt svårfunna och både sommeliererna på Frantzén & Daniel Berlin har lagt ett bud på mina 70 buteljer som ligger i källaren. Men det är roligare att njuta själv med vänner. Och detta var en magnum flaska.

2000 Ornellaia är min stora favorit från Bolgheri i Toscana. Denna magnum köpte jag på Bukowskis-Stockholms auktionsverk för några år sedan. Ett ljuvligt cabernet-baserat vin med fina mognadstoner så här 24 år efter skörden.

Jag har årligen en tilldelning från Quinta do Crasto på deras ikon-viner. 2013 Vinha Maria Teresa som kommer från + 120 år gamla vinstockar. Detta är en ”Fields blend” där ett koppel av druvsorter ingår. När man planterade rankorna en gång i tiden var man inte så nogräknad med vilken druvsort man satte i myllan i Dourodalen. Så vansinnigt gott och denna butelj har ett långt liv.

Hos familjen Nilsson serveras det alltid Portvin till osten. Denna kväll tog jag fram kofoten och bände upp en låda 2000 Fonseca Vintage Port. Alldeles ljuvlig.

Jag får önska er en fin vecka och nästa helg blir det en ny recension från Frantzén
Bästa hälsningar
Håkan

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.