Fin kväll med Gastronauterna

Om fjorton dagar smäller det. Då startar fotbolls-EM och Sverige inleder sina matcher mot svårast möjliga motstånd i form av Spanien den 14 juni. Vi var åtta vänner som redan bokat in oss i Bilbao förra året. Men som bekant blev EM inställt och flyttat till i år med Sevilla som ny ort. När nu publik i begränsad mängd tillåts på arenorna så blev våra biljetter och hotell ombokade. Jag behövde ingen längre betänketid för att hoppa på detta arrangemang och när en plats blev vakant så erbjöd jag sonen Markus denna plats i födelsedagspresent.

Vi var på plats senast på EM i Paris och vi har delat vårt fotbollsintresse med många matcher genom åren. Att få vara tillsammans med sin goa son under tre dygn är en ynnest. Vi flyger ner till Sevilla lördagen den 12 juni. Det är ett fint schema upplagt med mycket dryck, kultur och gastronomi tillsammans med de övriga pojkarna. Detta skall bli häftigt.

På tal om häftigt så stod Henrik Ljungkvist som värd för Gastronauterna i onsdags. Den mångsidige Henrik hade verkligen inte lämnat något åt slumpen då han satt ihop en mycket trevlig meny till kvällens viner. Han bjöd på anklever, pizza med hummer, snigelägg, vildand och mycket annat gott.

Vi inledde storstilat med ett glas 2008 Dom Perignon. Trots att man producerar närmare 6 miljoner buteljer årligen av denna Champagne så räcker inte detta till då 2008 är extremt uppskrivet som årgång. Efterfrågan är enorm. Vinet var ytterst elegant, men fortfarande för ungt. Detta kommer att bli en helt makalös Champagne med tiden. 1992 Auslese-Trocken från Müllen i Mosel var väldigt lätt att förväxla med en Riesling från Alsace med sina finstämda petroleum-toner.

Till anklevern serverades 1989 Chateau Suduiraut ”Créme de Téte” från Sauternes. Vinet har endast producerats vid två tillfällen: 1982 samt 1989. Denna specialare var tänkt att tävla mot grannslottet Chateau d´Yquem då man ansåg att vid denna specifika skördedag så plockade man in druvor av optimal kvalitet. Ett sagolikt vin med en knäckig, åldrad ton. Därefter bjöds vi på två Grand Cru´s från Bourgogne: 1998 Le Corton från Bouchard Pére et Fils samt 1985 Echézeaux från Joseph Drouhin. Dessvärre var dessa buteljer inte i bästa form och Echézeaux var direkt passé. Så är det tyvärr med äldre viner. Man tar en risk och ibland blir man som i detta fall besviken. 2007 Brunello di Montalcino från Salvioni är en av Montalcino´s främsta producenter och gör en aldrig besviken, även om samma vin från 2004 eller 2006 är betydligt större.

Vi fick därefter in tre Bordeauxviner: 1985 Chateau Cantenac-Brown från Margaux, 1986 Chateau Mouton-Rothschild från Pauillac samt 2000 Domaine de Chevalier från Pessac-Léognan. Tyvärr var den annars så briljanta Mouton knasig!? Inte korkskadad, men otroligt märklig. Domaine de Chevalier som jag alltid besöker på mina resor visade verkligen framfötterna. Man vill gärna lura sina kamrater som värd och Henrik gjorde vad han kunde. Nästa tre viner var 2000 Lamaione (Merlot) från FrescobaldiI i Toscana, 2005 The Journeyman från Boekenhoutskloof i Franschhoek-Sydafrika samt Ulusses Cabernet Sauvignon från Napa Valley. Sydafrikanen som var väldigt stor i sitt utspel var det många som spikade och vinet var det mest imponerande av dessa tre.

Henrik fortsatte med att sätta oss på prov och det serverades 2006 Clos des Papes Chateauneuf-du-Pape, 2008 La Forge Gérard Bertrand från Cobiéres nere mot spanska gränsen i Roussillon. The Jem från Waterford i Stellenbosch där ägaren Kevin Arnold blandat friskt av olika druvsorter samt som avslutning av de röda vinerna en utsökt The Choc-Block från Wirra Wirra i McLaren Vale – Australien. På dessa viner på slutet var vi ganska rätt på det. Vi avslutade med en Bual Madeira 1971 från Blandy´s. Tack Henrik för en grym kväll och nästa gång vi ses igen blir i slutet av juli månad.

Många med mig rankar köksmästaren Martin Berasategui i Lasarte-Oria utanför San Sebastian mycket högt. Jag har redan två bokningar reserverade till höstens resor hos denna eminente kock. Nu har Martin slagit upp portarna i stadsdelen Santa Catalina i Palma. Krogen heter El Txoko de Martin. Krogen skall vara en hyllning till den plats där han började sin karriär och växte upp. Idén är att krogen skall kännas som ett andra hem när denna matkreatör med 12 Michelin stjärnor bjuder på äkta baskisk mat.

Många medelmåttiga vingårdsägare brukar väldigt ofta marknadsföra sina viner med att man erövrat medaljer och troféer. I veckan fick jag ett utskick från ett portugisiskt vinhus där man stolt berättade att man erövrat 1 Great Gold Medal, 2 Gold Medal´s samt 1 Silver Medal. När jag tittade närmare på dessa utmärkelser så visade det sig att i tävlingen testades 1.400 viner varav 35 vann Great Gold, 103 Gold samt 281 fick Silver. Då kan ni själv räkna ut vad detta betyder.

I veckan är det mycket lugnt med bastubad, padel samt ett par trevliga middagar med vänner. Jag har fått problem med en tennisarmbåge och vilar mig i form fram till onsdag.  För er som undrar hur det gick i bataljen mot Jordan Larsson, så kan jag avslöja att det blev en knapp seger och matchbollen var en nätrullare. slutsiffrorna skrevs till 6-4, 2-6 6-5 till mig och Peter mot Jordan och Max.

Jag vill önska er en fin vecka!

Håkan

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.