En fin vecka i Rhonedalen är avslutad och jag sitter nu på flygplatsen i Lyon och är oerhört nöjd. Mitt mål är alltid att nästa resa skall bli den bästa och jag försöker alltid att skruva till programmet en aning. Vanligtvis brukar vi inleda med två nätter i Avignon. Men jag har alltid brottats med kvalitén på hotellen, där plastiga Mercure-hotell dominerar i innerstan. Jag hittade för några år sedan ett bra hotell, men förra året blev två av mina gäster misshandlade av personalens arrogans att jag valde att inte återvända till Hotel Cloitre Saint-Louis.
Jag jagade febrilt en ersättare som kunde välkomna 30 gäster, vilket inte var lätt. Till slut fann jag Chateau Mazan som översteg min budget och efter att ha frågat mina trettio gäster om det var ok att höja resans pris med en tusenlapp? Så fick jag inga negativa reaktioner. Slottet i den sömniga byn Mazan blev en fullträff och nu har jag tre olika boenden under veckan i Rhone som är svårslagna.
Men vi inledde som vanligt efter att vi landat i Marseille med en tur upp till Ríans i appellationen Coteaux d´Aix-en-Provence på vingården Chateau Vignelaure. Denna gård startade sin historia 1970 med att den tidigare ägaren av Bordeaux-slottet La Lagune sålde sitt Chateau och tog med sig sticklingar av Cabernet Sauvignon till Provence. Här fick hans Cabernet-druvor samspela med Syrah och succén lät inte vänta på sig. Sedan 2002 har min vän Sigvard Johnsson arbetat på gården som vinmakare och ansvarig för källaren. Sedan femton år är Vignelaure svensk/danskägd av paret Mette & Bengt Sundström och slottet har nått högre höjder.
Vi välkomnades med en rundtur innan vi provade ett koppel av vita, rosé, orange och röda viner innan vi avnjöt en väldigt god buffé i deras lummiga trädgård. Deras 2011 på magnum samt Sélection S från 2015 var de två viner som verkligen gjorde avtryck på mina gäster, även om hela kollektionen är väldigt god. Kanske med undantag för deras orangevin, där jag får en naturvinskänsla.
I tisdags var det fullt fokus på Chateauneuf-du-Pape. Det är kanske detta distrikts viner i Frankrike som är svårast att känna igen. Detta beror på att man har tretton tillåtna druvsorter och druvsammansättningen skiftar rejält i blandningarna. En egendom kör hundra procent Grenache, medan granngården använder samtliga tillåtna druvsorter där sex är vita. Idag är 6 % av allt vitt vin i Chateauneuf-du-Pape vitt vin, medan på Chateau La Nerthe som var först ut med att producera vita viner i hela distriktet har tio procent vita viner. Skörden är precis bärgad och man drabbades för tre veckor sedan av en hagelstorm som tog 50 % av druvorna. Men lyckligtvis är kvalitén fantastisk på de druvor man lyckats med att skörda. Besöket på La Nerthe är alltid mycket trevligt och vi får de bästa vinerna inkluderade i provningen. Det vita ”Clos de Beauvenir” samt det röda Cuvée Cadettes.
Lunchen på Vergers des Papes ovanför byn är alltid en fullträff, denna gång med Foie Gras, utsökt lamm samt fritt val bland tre desserter. På eftermiddagen besökte vi ”Robert Parker-favoriten” Domaine De La Janasse. Tre viner provades på deras gårdsplan och deras utsökta Vieilles Vignes på gamla stockar var enorm. Vinet fick 97p. 2018, 98+p. 2019 samt 95-98p. i 2020. Här pratar vi om koncentrerad, massiv stil med en alkoholhalt på 15,5 %. Vidare till ”Sverige-populära” Chateau Mont-Redon där Eric som vanligt gjorde en fin presentation. Stolt visade han upp sitt nya vita vin från Cairanne. Men den något mer mogna 2007an var provningens mest uppskattade vin.
Man känner att det slagit om till höst. Den klassiska Mistral-vinden är inte längre varm och ljuv, utan svalkande. Vi fortsatte norrut mot Tain l´Hermitage för en provning hos Chapoutier. Det finns ingen producent i världen som fått så många 100-poängare av Robert Parker som detta hus. Här var det bokat en uttömmande provning av olika appellationer med en avslutande fin butelj 2008 Hermitage ”Les Greffieux”. Att känna stegringen från Crozes-Hermitage, Saint-Joseph, Cornas till Hermitage är väldigt lärorik.
En av höjdpunkterna på denna resa är hos min vän Adrien på Bateau Ivre. Han är son till den legendariska ”Greken” och driver denna lilla bistro vid sidan av sin vinbutik. Här satt vi och njöt av säkert tio olika läckra viner från mindre producenter som Adrien och hans far nosat upp. Till dessa viner ett koppel av serveringar med marinerad lax, patéer, charkuterier samt ostar. Här är alltid stämningen på topp. På kvällen var vi några som gick på Marius Bistro för att njuta av några riktigt fina viner som 2020 Condrieu från Gangloff samt både vit och röd Hermitage ”Les Greffieux” från Chapoutier som båda fått skyhöga poäng.
I torsdags hade jag bokat ett fint besök hos Delas. Nu är det tre år sedan man byggde upp sitt hypermoderna vineri. Här var det kliniskt rent och man är utan tvekan den mest moderna och teknologiska vinanläggningen i hela Rhonedalen. Likt Chapoutier fick vi följa skillnaderna av deras olika appellationer och denna gång med deras ”premium viner”. Presentationen av min gamle vän Bruno är alltid lysande innan vi bjöds in i deras representationsmatsal för en bättre lunch. Här fick vi dricka deras vita Hermitage Tourette samt ikon-vinet från toppen av Hermitage för 150 euro buteljen.
Vi lutade oss tillbaka i bussen och vår humoristiska chaufför styrde bussen upp till Vienne och Hotel Pyramide. Här bodde vi under två nätter. Första kvällen en tre rätters i deras bistro och igårkväll en avsmakningsmeny i deras tvåstjärniga restaurang. Maten var klassiskt god med en ljuvlig kalvbräss till huvudrätt. En råvara som inte många smakat förut och som snabbt blev en ny favorit. Patrick Henriroux gör det mycket bra i köket, men har en bit kvar till tre stjärnor. Jag tror att efter att ha kämpat för en trea i trettio år, har han gett upp hoppet.
Men på dagen i går (läs fredag) hade vi två väldigt fina besök. Först hos Yves Cuilleron i Condrieu. Vi provade säkert tio viner och deras söta vin med 66 gram restsötma överraskade samtliga mina gäster. På eftermiddagen skulle vi öka kvalitén ytterligare med ett möte med mästaren Pierre-Jean Villa. Här likt förra stället var det fokus på Condrieu, Crozes-Hermitage och Cote-Rotie. Hans viner är helt outstanding.
Nu sitter jag på flygplatsen och summerar en mycket lyckad resa och i dagsläget kan jag inte komma på någonting som behöver ändras till nästa års resa. Jag flyger hem tidigare än övriga gruppen, då jag skall på kalas ikväll och fira Kenneth Nilsson 60 år på restaurang Nabo.
I veckan har jag ett koppel av arrangemang med provning hos Söderberg & Partners samt på Hotellet & Co. i Höganäs. På onsdag är Mats Nihlén värd för Gastronauterna och det brukar bli ett asiatiskt upplägg under ”Mappes” värdskap, där han denna gång tagit hjälp av Kalle Bengtsson ute på Trädgården på Skäret. I övrigt skall jag sammanfatta samtliga bokningar för mina resor 2023, för att säkerställa hur många platser jag har kvar att sälja.
Nu skall det bli gott att komma hem och jag har köpt tre kilo ost till Lis
Bästa hälsningar
Håkan