På Allium provade jag det bästa svenska röda vin jag någonsin testat

På Allium provade jag det bästa svenska röda vin jag någonsin testat

Jag har följt den svenska vinnäringen på ganska nära håll, utan att ha fördjupat mig allt för mycket genom åren. När de första vinerna lanserades för en herrans massa år sedan, så var jag som vinskribent måttligt imponerad. De vita vinerna var alldeles för sura, då druvorna inte nådde full mognad. De röda kunde man knappt använda till matlagning. Men som vi alla vet har det skett en enorm förändring med ett koppel av vingårdar som inte sparat på krutet vad det gäller investeringar med den bästa utrustningen samt att klimatet blivit alltmer gynnsamt för svenska vinodlare. På den vita sidan har alltid vinet Immelen från Kullabergs Vingård varit enligt min mening i en klass för sig. Jag har presenterat vinet för många vinvänner runt om i världen med väldigt positiva kommentarer.

På den röda sidan har jag famlat i mörkret fram till i onsdagskväll på Restaurang Allium på gården Rosenhult utanför Förslöv. Ägaren och tillika sommeliern André Qvarnström pratade sig varm om Thora Vingårds Pinot Noir från just 2024. Han menade att 23an inte alls var i närheten. Vi avslutade vår trevliga kväll med en butelj av detta vin. Och jag blev mäkta imponerad, då jag aldrig tidigare provat ett rött svenskt vin som fallit mig på läppen. Ett stort grattis till Thora vingård och till er som lyckats få ta på någon flaska av den mycket ringa produktionen på 580 buteljer.

Thora vingård ägs av familjen Öberg och man har planterat mer internationellt kända druvsorter som Chardonnay, Pinot Noir, Gamay, Chenin Blanc, 300 plantor av Pinot Noir samt den mer välkända Solaris. Vinet var ljust i färgen. Doften klassisk Pinot Noir med jordgubbar och en påtaglig ekfatskaraktär, då vinet vilat under tio månader på franska ekfat. Alkoholhalten var ganska låg med sina 11,5 %, men detta störde mig inte alls. Jag kommer med spänning att utforska denna vingård framöver, då detta röda, lättsamma vin imponerade på mig.

Hur var då kvällen på Allium? Paret Titti & André Qvarnström har investerat 15 miljoner i detta nybygge med en köksteater i mitten av lokalen. Detta har finansierats efter att man sålde sitt hus i Malmö. Jag och mina fem vänner satt alldeles bredvid den luftiga matsalen på ett mycket trevligt bord. Titti är en välkänd matlagare här i Sverige genom framstående insatser i diverse kocktävlingar och förärad med en stjärna en gång i tiden på Bloom in the Park i Malmö tillsammans med Igi Vidal. Man får en känsla att vinlistan är under uppbyggnad och vi väljer ett vinpaket, som André uttrycker det – Utan överraskningar. Vi inleder med en Champagne 2011 Bouché Millésimé Extra Brut, vilken passar utmärkt till Akt 1. Detta består av fyra helt underbara aptitretare. Musselkrustad, Orust-ostron, kålrabbi och senap, Kaviar från Strömsnäsbruk i Småland potatis och kungsmussling samt som avslutning en oxtartar-Allium. Inledningen är fantastiskt bra och vi förväntar oss en höjdarkväll.

Vi blir serverade en 2022 Kaufmann Wisselbrunnen GG Riesling från Rheingau. André presenterar vinerna på ett mycket proffsigt sätt och som tysk visar han sin stolthet och han har även sett till att ha många etiketter i vinlistan från Tyskland. Vinet skall räcka till tre rätter och här får jag bekräftat det jag alltid känner. Att mängden vin i vinpaket är oftast… eller alltid väldigt snålt tilltaget (då räknar jag inte in Frantzén eller Aira). När vi sitter med tomma glas inför den tredje rätten i Akt 2, så får vi ett chockerande budskap från en servitris. Något jag aldrig varit med om tidigare. – Jag måste av hänseende till alkohollagen fråga er samtliga om det är ok att jag fyller på glasen? Och då måste ni samstämmigt säga JA!!… Aldrig hört eller varit med om detta tidigare. Vi fick vars tre cl. till i våra glas och började diskutera att ta in stödviner.

Gräs/ogräs & pistage är kreativt, gurka miso och chili fräscht och gott, medan den svenska bläckfisken med tomat och basilika var ingens favorit. Vi fortsätter med Akt 3 och till denna får vi en trevlig 2023 Vouvray Le Mont från mästaren/ikonen Gaston Huet från Loire och druvan Chenin Blanc. Detta torra vin passar perfekt till rätterna som består av en helt ljuvlig tortellini med svensk hummer och blomkål. Roscofflök svamp och zucchini är spännande och piggvaren med pumpa och dill är riktigt god. In kommer ett gott bröd på 155 dagars surdeg med ett härligt smör därtill.

2023 Le Clos du Caillou, Le Quartz är ett Grenache-dominerat vin från södra Rhone, vilken är väldigt god. Till varmrätt får vi vildsvin, tryffel från Gotland persiljerot samt rosenkål. Smakerna sitter… men en vildsvinsfilé är tyvärr bara torr och tråkig. Här tror jag att Titti skulle titta på en annan råvara, för smaksättningen kan hon verkligen. Vi får även in en märklig ärtsoppa med ärtor som verkligen är al dente, nästan råa. Det här begriper ingen av oss på. På sociala medier där jag lagt ut bilder inkom kommentarer som – Vad tyckte du om ärtsoppan?

Akt 5 består av tre desserter, där jag vill flagga för Blåbär myskmadra och solros. Men framförallt Ingrid-Marie äpple med karamell och älgört. Till dessa kompositioner ett ljuvligt, sött vin på Solaris från Kullabergs Vingård. Vinet Solvik skall påminna om en Sauternes, men är friskare i sitt utspel. Kvällen avslutas med vår Pinot Noir från Thora Vingård samt en kopp kaffe med lite goda sötsaker. Jag vill även dra en lans för det hemmagjorda fat, muggarna och tallrikarna som Titti Qvarnström skapat själv.

Satsningen är stor, Jag gillar konceptet och man snuddar verkligen vid en stjärna. Kunskapen finns innanför väggarna. Jag pratade med min kamrat Wahlström som besökte Allium häromkvällen och vi hade exakt samma upplevelser, så det är inte bara jag som tyckte att några av rätterna var under vår förväntade nivå. Men helheten var mycket bra och vi lämnade krogen efter knappt fyra timmar.

Jag återkommer nu till förra veckans Vinblogg och besöket på Aira. Jag fick då i hemlighet veta att något stort var på gång. Igår briserade bomben att de båda stjärnkockarna Tommy Myllymäki och Pi Le lämnar skeppet efter tio år och nu är svenska brasserier ensam ägare. Men kvar är Executive Chef Timothée Martin-Nadaud samt restaurangchefen My Hallin. Jag tror inte det blir någon skillnad alls, då inte de berömda kockarna varit engagerade och på plats på väldigt länge. Så ni som vill besöka Aira, kommer att få en tvåstjärnig upplevelse. Värre är avsaknaden av för mig ”landets främsta matsalsperson” Carl Frosterud. Det var på gång med ett delägarskap på Aira, men så blev inte fallet. Han lämnar också Aira vid månadsskiftet och i februari öppnar han eget med tre kompanjoner. Fortsättning följer.

Det är lördag förmiddag och jag skulle egentligen flyga upp till Stockholm för att vara med på den svenska sommelierföreningens 40-års jubileum imorgon kväll. Men då knappt någon av mina gamla vänner som var med och bildade föreningen skall gå. Då kände jag mer för att stanna hemma och gå på den årliga högtidsmiddagen med det 148 år gamla sällskapet I.V.V (In Vino Veritas). Min frack hänger framme och vi är några kamrater som skall ladda batterierna med en ”stänkare” en timme före detta trevliga arrangemang som sätter igång 16:45. Extra kul att min granne och nära vän John Berg skall bli invald och han har ingen aning om vad som kommer att hända med honom.

Jag hade igår ett möte med Tour Pacific och vi kunde glatt konstatera att det är 26 gäster bokade av 30 platser till den stora upplevelseresan till Australien & Nya Zeeland i januari 2028.

I den kommande veckan är det Gastronauterna på onsdag och det är Clas Håkansson som står som värd på Sofiero Slottsrestaurang.

Jag hoppas att ni alla får en fortsatt fin helg och en trevlig vecka!
Håkan

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.