Vi var en grupp förväntansfulla resenärer som i måndags anlände till Bordeaux flygplats vid lunchtid. 26 grader och en känsla av sensommar. Denna första dag tillbringade vi i Graves-distriktet söder om staden Bordeaux. Här produceras distriktets främsta vita viner från appellationen Pessac-Léognan och vid lunchen på utsökta Sources de Caudalíe fick mina gäster en försmak av detta goda, torra vita vin från Chateau Smith Haut-Lafitte. Slottets ägare familjen Cathiard äger även detta spa-hotell som gjort sig berömda för sin kosmetika.
Vidare efter en välsmakande lunch åkte vi till min vän Remí Edange på Domaine de Chevalier. 1953 klassades slotten i Graves som Cru Classé för sina röda viner och 1959 för sina vita. På detta slott där de vita vinerna utgör tio procent av produktionen är både de vita och röda vinerna Cru-klassade. Med en start ute i vinfältet fick vi reda på allt som är avgörande för att producera ett riktigt bra vin. 2022 gav en liten skörd, men av en fantastisk kvalitet. Remí beskrev att vanligtvis utgörs 1/3 av jäsningstanken av skal, men detta år var det en 50/50 relation mellan juicen och skalen, då druvorna varit väldigt små och skalen mycket tjocka. Detta innebär en ovanligt hög koncentration av saften 2022. Nu väntar lagring på fat i arton månader och först i april nästkommande år får man en fingervisning om hur bra man lyckats.
Vi checkade in på Hotel Majestic och här bodde vi under de fem nätter vi tillbringade i Bordeaux. På tisdag i kommande vecka kommer man att stänga detta hotell som jag trakterat i säkert trettio år. Man kommer att göra omfattande byggnationer med en större frukostmatsal samt utöka till två nya hissar och ge rummen ett ansiktslyft.
I tisdags var det skrivet Medoc i programmet och vi tog oss norrut med stopp i Margaux, vidare till St.-Julien för att avsluta i Pauillac. Man fortsatte på samtliga slott med att hylla årets skörd med en enorm koncentration som man sällan skådat. På Chateau Lascombes fick vi jämföra slottets andravin med deras första vin. Förra året fick vi smaka på slottets 2016 medan man i år bjöd på 2015 som för tillfället är mer generös.
Resans bästa provning är ofta på Chateau Léoville-Poyferré. Utsökta, amerikanska Lori som jag känt i tjugo år gör besöket till något alldeles extra. Denna gång fick vi prova de tre årgångarna 2018, 2014 samt 2010 som många utropade till resans största vin. I skrivande stund är deras källarmästare och ägare på plats i New York för att bli hyllade för sin 2018, som kom på 7e plats i WineSpectators Top 100 lista av 28.000 provade viner. Och visst var vinet imponerande, men bredvid den åtta år äldre 2010an så kände man att vinet behövde mer tid i källaren.
Bages-Village är en skapelse av Jean-Michel Cazes från slottet Lynch-Bages. Detta lilla samhälle strax innan byn Pauillac är en trevlig idyll med café, souvenir shop och en trevlig restaurang. Här åt vi gott innan vi besökte deras nya miljardsatsning som tagit fyra år att bygga. Lynch-Bages är utan tvekan det mest högteknologiska vinhus jag någonsin skådat i Bordeaux. När man gick igenom hela processen kunde man konstatera att tankegångarna är det samma som tidigare med gravitation, även om man nu bytt ut de gamla trä-karen mot modernare material. Och att vinet håller en betydligt högre status än sin 5 Cru position är lätt att konstatera.
Ett stort huvudbry för mig har alltid varit måltiderna i Bordeaux, då kokkonsten inte håller på långa vägar samma klass som vinerna. Jag måste med glädje kunna konstatera att man verkligen ryckt upp sig och måltiderna har varit riktigt bra under hela resan.
I onsdags visste jag att det skulle bli en höjdpunkt på resan. Mina gäster älskar Sauternes och lugnet ute på landsbygden. Vädret var väldigt välregisserat med en påtaglig dimma när vi körde in i Barsac på förmiddagen för besök på Chateau Coutet. Det var viss aktivitet ute på fältet och vi fick veta att detta var sista dagen för årets plockning. Likt Medoc är man överväldigad över kvalitén, där skörden blev mindre än vanligt, men med en väldigt koncentrerad saft. För en perfekt årgång i Sauternes så skall solen titta fram vid lunchtid, vilket den gjorde. Vi provade utsökta 2016 samt 2010 och jag planerar nu en Vinmiddag i Helsingborg med slottet, då man kör Sauternes genomgående till en hel menu. Datum skall fastställas inom kort. Vidare till Chateau Suduiraut som är något sötare än Coutet. Om Chateau Coutet ligger på 125 gram/liter så ligger Chateau Suduiraut på 140 gram. Här hade vi en mycket fin tur som avslutades med en provning av 2014, 2006 samt 2000 och alla gäster hade sin egen lilla favorit. Själv blev jag mäkta imponerad av 2006an. Lunchen på mitt ”smultronställe” i Cadillac var alldeles lysande med en härlig Foie Gras som start.
På kvällen i onsdags var det en fri kväll och jag tillsammans med ett par vänner besökte Restaurant Le Chapon Fin. Denna restaurang öppnade upp så tidigt som 1825 och man var en av de första krogarna som 1933 fick tre stjärnor. Man har bibehållit sin enda stjärna under alla år med olika krögarkonstellationer. Förväntningarna byggdes upp en aning, då man nu hade en yngre kökschef. Maten var väldigt klassisk och välsmakande. Kanske lite enkel uppdukning med tabletter i stället för linnedukar. Vinlistan erbjöd ett par riktigt trevliga viner (utanför Bordeaux) till väldigt vettiga priser. Det blev 2006 Billecart-Salmon ”Cuvée Nicolas Francois”, 1998 Hermitage ”Le Meal” från Chapoutier samt 2015 Domaine de Trévallon från Alpilles mellan Rhone & Provence.
I torsdags tillbringade vi hela dagen på den högra stranden om Gironde-floden. Här med sin lerjord med en inblandning av sand dominerar Merlot och Cabernet Franc. Den eminenta Roxane välkomnade oss på Chateau Beauregard i Pomerol och mina gäster blev överförtjusta i 2018, som många köpte en eller ett par buteljer av. Vidare till Chateau Canon-La-Gafféliere där Emilie inledde med en lång föreläsning ute på vinfältet. Här lämnades inget åt slumpen och vi fick även lite nyheter vad det gäller den något komplicerade klassificeringen, där några slott som Ausone och L´Angelus valt att hoppa av!? Vi bjöds b.l.a på deras 2015 som kom tvåa i WineSpectators TOP 100 och fick 97 poäng av Parker. Vilket vin!!
Lunchen på Le Tertre i St.-Emilion vet jag på förhand att den skall falla samtliga i smaken och utropas till ”resans bästa måltid”. Och så blev det även denna gång, där mina vänner valde att även testa en god Armagnac till kaffet.
Genom mina ingångar så är vi alltid välkomna på Chateau Mouton-Rothschild och i fredags tillbringade vi ett par timmar på detta 1 Cru slott. Man berättade att man i år haft en rekordtidig skörd med start den 1 september och plockningen höll på i en månad. Som övriga slott är man mycket nöjd med druvkvalitén och förväntar sig en stor årgång. Ett besök på Mouton är speciellt och inte bara ett vanligt vin-besök. Här har man historien om Baron Philippe som tog över slottet som tjugoåring redan på 1920-talet och man var även först ut med att buteljera hela produktionen på slottet 1924. Alltså Mise en bouteille en Chateau.
Slottets museum med alla etiketter var återigen öppnat och vi besökte även familjens egen konstskatt med unika pjäser som format etiketterna till deras båda 5 cru-viner Clerc Milon och d´Armailhac. Provningen av dessa viner ger ett speciellt avtryck och glaset med Mouton 2014 fick sätta punkt för en väldigt lyckad resa med fina upplevelser. Jag känner att denna Bordeaux-resa varit extra lyckad, då vi sluppit fadäser på dåliga restauranger. Jag firade själv en lyckad säsong med sex ostron och en kalvnjure på lunchen på Les Noailles, där vi även hade vår avslutningsmiddag.
I skrivande stund är det lördag morgon. Vid lunchtid flyger vi hemåt via Amsterdam med KLM. Ikväll väntar Lis med något gott och vi får fira med något extra gott att jag nu skall hålla mig hemma enda till februari månad. Men det är inte omöjligt att det kan bli någon liten kortare resa till exempelvis bodegan Pico Cuadro för att återigen testa den utsökta 2021an av Éxzito som nu är ute till försäljning, där vi säljer halva och hela fat.
Efter två månader med resande och lite för mycket av det goda är det nu högsta prioritet att komma i gång med träning och bli i fin form igen. Hemma fortsätter planeringsarbetet inför kommande resor, där bokningsläget ser extremt fint ut inför nästa år. Jag kommer även att säkerställa ett koppel av WineMakersDinner´s.
Vi håller kontakten och om en vecka återkommer jag med lite nyheter
Bästa hälsningar
Håkan