Min vän Javier Zaccagnini

Javier Zaccagnini & Oscar Garrote i Ribera del Duero på Bodegas Aalto

I veckan nåddes jag av beskedet att min vän Javier Zaccagnini gått bort efter en tids sjukdom. Jag träffade Javier första gången 2000 nere i Ribera del Duero på ett gammalt mejeri där han och vännen Mariano Garcia producerade ett vin tillsammans som hette Aalto. Jag blev enormt imponerad över kvalitén och fick med mig hem en butelj Aalto PS från premiär-årgången 1999.

Det var detta vin som fick mig att bli intresserad av vinerna från denna region där jag sedan tidigare väl kände till Vega Sicilia och Pesquera. Sedan starten har jag samlat på mig av både Aalto och prestigevinet Aalto PS, som kommer från utvalda vinrankor med en ålder på +100 år.

Javier Zaccagnini var även och hälsade på mig här i Helsingborg, då vi arrangerade en WineMakersDinner på Restaurang Gastro. Jag vill minnas att Javier inledde kvällen med att tala om att han avskydde vin-middagar där vinmakaren står och pratar i evigheter. Och det var just det Javier gjorde och vi fick inte stopp på honom med sin entusiasm.

Själv var han en doldis som anställd på Consejo Regulador, som är den spanska kontrollenheten som har koll på vem som äger varenda liten kvadratmeter. Med sina enorma kontakter kunde han köpa druvor från de äldsta fälten och knöt till sig ”mästaren” Mariano Garcia som precis fått kicken som vinmakare på Vega Sicilia, då han gjorde ett bättre vin på familjegården Mauro.

Man kände efter bara något år att det var ohållbart att göra ett världsklassvin på det nerlagda mejeriet och satte in en annons i tidskriften El Pais, där man sökte två finansiärer som kunde satsa vars 10 miljoner euro. Man fick napp från två förmögna familjer och sagan blev verklighet.

Jag har säkert besökt Bodegas Aalto ett 20-tal gånger, senast i maj förra året. Vinerna har blivit omåttligt populära och tar omgående slut efter lansering i oktober varje år. Jag tycker att det är oerhört synd att folk inte kan hålla tassarna borta utan häller i sig av årgång 2020 direkt efter lansering och där 80 % av alla PS är konsumerade innan jul samma år som lanseringen.

Besöker man Spanien hittar man aldrig en Aalto som är äldre är 2018, vilket är synd. Jag dricker idag med stor förtjusning mina PS från 2004, 2005 och 2009. Det är så vinerna skall smaka när alla komponenter i vinet gift sig med varandra.

Vid sidan av projektet med Aalto gjorde även Javier det vita vinet Ossian utanför Segovia på + 100 år gamla stockar. För några år sedan valde Javier att lämna och startade projektet Sei Solo samt att han sålde Ossian till Pago de Carraovejas. En fin man som gjort ett så stort avtryck på hela regionen Castilla y Léon.

Då det är väldigt lugnt för tillfället med uppladdning inför mina båda Sydafrikaresor i februari så har jag beslutat mig för att åka ner på tisdag till Madrid. Målet med resan är främst att återigen följa upp vinet Éxzito 2021 på Bodegas Pico Cuadro. Jag var nere under skörden i oktober 2021 för att sedan följa upp vinet i maj 2022 då den malolaktiska jäsningen var avslutad. Försäljningen av halva och hela fat är i full gång. Men det känns som ett tjänstefel att inte följa upp vinet på plats och se om det är lika imponerande som jag kom ihåg vinet vid den första fatprovningen.

På resan tar jag med mig Clas Håkansson som gjort etiketten till Éxzito samt Magnus Alqvist som köpt vinet under många år. Det blir mycket trevligheter med mina vänner Oscar & Diego på plats med lite tapas-rundor och goda måltider. På onsdag tar vi snabbtåget till Madrid för att äta en bättre middag på Amazonico.

På fredag får vi gäster från Göteborg då Ingalill & Ulf Wagner gästar mig och Lis. På lördag skall vi tillsammans fira Börje Iborn som fyller 70 år och ställer till med stort kalas.

Jag vill önska er en fin vecka!
Håkan

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.