Även de fyra sista dagarna på Mykonos flöt på perfekt. En pärla var den något undangömda stranden AG. Sostis Beach med den legendariska tavernan Kicki´s. Här köade folk en timme före öppnandet för att försäkra sig om ett bord. Här kröp jag även till korset och fick min Retsina, vilken beställdes in i halv- eller ett hel kilo´s bägare. Det blev ett kilo för 18 euro till den grillade bläckfisk-armen.
Mykonos kommer vi garanterat att återvända till. Vi fick reda på att vi valt rätt period då juli och augusti är hysteriskt. Trots det höga prisläget på ön så verkar det inte skrämma turisterna. Mykonos är fortfarande hett och mitt bästa tips är att man måste hyra en bil, då avstånden är korta och man tar sig lätt runt på ön till olika pärlor.
I onsdags stod Owe Bergman som värd för den historiskt mest galna kvällen i Gastronauternas historia. En meny som bestod av:
Ostron-soya-citrus
Gourgére-parmesan-tryffel
Krustad-Havskräftsallad
Tartelette-löjrom-vit sparris-avokado
Kaviar-beta-potatis. Créme Fraiche
Hamachi-tomat-forellrom-shimeij-kålrabbi-Yuzu
Piggvar-kimchi-majs-purjolök-zicchini
Tortellini-svamp-jordärtskocka-tryffel
Kalvfilé-bondbönor-kantarell
Ren-pumpa-rotselleri-märg
Samt
Äpple-mandel-Calvados
Fattar ni vad vi fick vara med om????
Det kom in sju flighter med viner, där Owe måste ha rånat en bank för att lösa ut dessa exceptionella viner:
CHAMPAGNE
2014 Taittinger Comtes de Champagne Blanc de blanc
2014 Cesconi der Blauwai Riserva AP Blanc de blanc Spumante
Jacques Selosse Initial Blanc de blancs
Här visade Comtes de Champagne sin storhet med en enorm vinös fruktighet och lite högra dosage än de båda kruttorra medtävlarna. Det verkar inte spela någon roll vilken årgång familjeägda Taittinger lanserar. Comtes är alltid lika imponerande. Och på deras slott i Pierry inleder vi alltid min Champagne-resa med en fin lunch, där jag har fyra platser kvar i april 2027.
VITT i TVÅ FLIGHTER
2022 Lux Vina Altimus, Petite Arvine Schweiz
2019 Walter Hansel Chardonnay ”Cuvée Alyce” Russian River
2021 Kistler Chardonnay “Les Noisetiers” Sonoma Coast
Första vinet från Schweiz imponerade stort och var svårgissat. Walter Hansel har jag aldrig tidigare upplevt så överekad som denna gång. Faten tog nästan död på vinet… om jag får vara lite stygg. I det tredje glaset var jag i Chassagne-Montrachet och en Premier Cru… vilket var fel och då sa jag att då måste det vara en Kistler. Det är ingen som gör så enastående och Bourgogne-lika viner som just Kistler. Så gott!
2022 Von Winning Kirschenstück GG Riesling
2018 Chassagne-Montrachet ”Les Encégiéres” Etienne Sauzet
2015 Nelin Clos Mogador Priorat Branco
Kvällens besvikelse var Sauzet som var helt platt och ointressant. Något jag dessvärre bekräftat vid några tillfällen under senare år. När man delade upp ägorna mellan döttrarna så är det en markant skillnad i kvalitet mellan Etienne Sauzet och den alldeles briljanta Jean-Marc Boillot i Pommard som tagit över 50 % av odlingarna, då dottern från Sauzet gifte sig med sonen i huset hos Boillot. Tydlig Riesling av hög klass i ettan och Nelin var väldigt åldrad med oxiderade toner.. men vinet levde fortfarande
TRE FLIGHTER RÖTT
2019 Vosne-Romanée 1 Cru ”Les Chaumes” Meo Camuzet
2003 Chateau Mouton–Rothschild 1 Cru Pauillac
2000 Chateau Talbot 4 Cru St.-Julien
När Gastronauterna gjorde en studieresa till Bourgogne för tre år sedan så åt vi en bättre lunch i byn Chambolle-Musigny på Restaurant Les Millesimé. Här tog jag ut svängarna och beställde in Raveneau 1 Cru från Chablis och just denna Meo-Camuzet till varmrätten. Samtliga Gastronauter föll pladask för vinet och jag och några kamrater knackade på hos odlaren med frågan om det gick att köpa detta storslagna vin. Men tyvärr inte. Owe har verkligen agerat detektiv och köpt på nätet två buteljer av detta sanslösa vin. Men ”kvällens vin” skulle komma i glas nummer 2. Mouton-Rothschild från den varma årgången 2003. Så balanserat med ceder, tobak, multna löv och en svartvinbärskaraktär. Klassificeringen i Bordeaux håller fortfarande. Talbot var också väldigt god, men var lite mindre i storlek av allt i karaktären efter en storslagen 1 Cru
2017 Torbreck The Run Rig Barossa Valley
2018 Sine Qua Non Syrah Squeezebox-Ziehharmonika Santa Barbara
2022 Cryseia Prats/Symington Dourodalen
Ojojoj vilka viner som radades upp. Först en tydlig Barossa Shiraz i överdådig fruktighet och mynta. Därefter en storstilad S.Q.N som jag kände igen direkt med sin explosionsartade power i kombination av elegans. Betydligt lättare var Chryseia, men som var oerhört imponerade och väl sammansatt till en betydligt bättre prislapp. Jag drack vinet ett par gånger under min senaste resan och i veckan fick jag en kartong hemskickad med deras mest prisade årgång 2021. Dessa buteljer vilar nu i källaren med övriga Chryseia jag samlat på mig under åren. Varje vin var imponerade i sin egen kategori.
2018 Insignia Joseph Phelps Napa Valley
2018 Almaviva Chile
2016 Caymus Special Selection Napa Valley
Vad pysslar Owe med?? Skulle det komma en omgång röda till? – Vi måste ha något gott i glasen till renen! Meddelade Owe sina Gastronaut-vänner. Här var vi rätt på det med USA av högsta klass och det finns ett stort koppel av vingårdar just där, som gör så imponerande viner med en påtaglig druvsötma. Och vår favorit från Chile där Concha y Toro och familjen Rothschild samspelar gjorde absolut inte bort sig. Vilka viner!!
SÖTT
2005 Domaine Winbach Altembourg Grand Cru Gewurtztraminer Vendange Tardive
En perfekt avslutning med ett faktiskt ganska så obestämt vin, där inte den vanligtvis så kryddiga Gewurtztraminern framträdde. En perfekt avslutning och vi samtliga instämde med att det är inte roligt att vara värd efter Owe. Sen inte att förglömma kokkonsten signerad Eva Axelsson och hennes side-kick Oscar. Eva har tidigare arbetat på Gastro och hos Kalle Bengtsson på Trädgården på Skäret. Man kände tydligt att läromästaren Kalle´s kreationer fastnat i Eva´s tankesätt kring menyn. Alldeles enastående och ett stort tack till ”Kakel-Owe”.
I skrivande stund är det lördag lunch. Igårkväll gästade jag Seaside i Åhus för en glimrande WineMakersDinner tillsammans med Gabriele Pezzuto från Podere Rocche dei Manzoni i Piemonte. Den charmerande och skönsjungande Gabriele gästade Helsingborg för ett år sedan på Sillen & Makrillen. Ett kärt återseende då återigen min vän Pelle Wahlström från vinimportören Otto Suensen i Köpenhamn stod för de briljanta vinerna.
Det var sextio gäster samlade kring sju runda bord på översta våningen med vacker utsikt. Det serverades fem trevliga viner som vi båda målande beskrev på ett säljande sätt. Först en frisk Chardonnay. Därefter en fruktig Barbera d´Alba. Vidare den väldigt udda Quatr Nas som blivit min favorit och där Nebbiolo dominerar med 50 % och resterande utgörs av lika delar Pinot Noir, Cabernet Sauvignon samt Merlot. Vi avslutade med en Langhe Nebbiolo och en persiko-doftande Barolo från utsökta årgången 2021. Deras viner är i en mycket modern tappning och liknar inget annat jag smakat från Piemonte. Man är inte rädd för användande av så franska fat, vilket för regionen är ganska ovanligt. Maten var denna kväll av en mycket bra klass och köket har verkligen steppat upp. Det lär bli fler Vinmiddagar i Åhus.
Ikväll är jag och Lis hembjudna till Kalle & Milli på Trädgården på Skäret och jag är inte orolig att vi kommer att bli mätta och få avnjuta av det yppersta kokkonsten som lagas i vår närhet.
Jag längtar nu så oerhört inför min nästa vinresa med gäster. Och på måndag bär det iväg till Rioja och San Sebastian. Det är ingen resa i Europa där vi äter så gott. Jag har valt ut mina favoriter bland bodegor i Rioja för att på torsdag anlända till San Sebastian. På fredag avslutar vi med en hejdundrande trestjärnig 13-rätters meny hos min vän Martin Berasategui i byn Lasarte Oria. Rapport kommer nästa helg.
Bästa hälsningar
Håkan