Fina dagar på Mykonos

Är man i Grekland så måste man prova "stänkaren" Ouzo

Jag var på väg att dubblera min Rioja/San Sebastian resa detta år, men Lis stoppade mig och tyckte att vi skulle ta en veckas semester till värmen och förlänga sommaren. Vi vill gärna upptäcka nya platser, även om vi har favoriter som vi återkommer till. Mykonos var för oss oupptäckt och det har varit ett mytomspunnet rykte kring ön som florerat. Man lever på sin turism och ett beryktat nattliv.

Mykonos ligger i det Egeiska havet och ingår i ögruppen Kykladerna. Man har två hamnar och vid vårt besök låg där fyra gigantiska kryssningsfartyg med uppskattningsvis 5.000 passagerare på varje ute på redden. Centrum var packad med amerikanare och då skall ni veta att det bara bor 11.000 invånare på hela ön. Ett rykte som vi fick bekräftat var en ständig stark vind och jag kan förstå smeknamnet ” The island of the winds”.

Vi bor väldigt fint på designhotellet Tharroe of Mykonos med sina 26 rum. 15 minuter tog promenaden ner till centrum och det rika utbudet av både butiker och restauranger. Här fattas ingenting. Men jag har svårt att få ihop kalkylen hur öborna klarar av att leva här då prisbilden är den dubbla i jämförelse med övriga Grekland. Vid min fråga om lokalbefolkningen har bättre priser? Var svaret ett rakt nej. En GT kostar 25 euro, massage på stranden 60 euro och hyra av solstolar 70 euro/paret. Då skall ni veta att den normala arbetande greken har 800 euro i månadslön. Alltså sämre än i Portugal.

Grekerna är ytterst trevliga och hjälpsamma. Under vår resa har vi fått rätt vägledning och många tips. Avstånden är korta varför vi hyrde bil de sista fem dagarna, då taxi är dyrt även för en kortare sträcka. Då vindarna varit starka så har vi blivit tipsade och stränder på den södra sidan av ön och då tänker jag främst på Elia samt Kalo Livadi. I skrivande stund har det blivit två stranddagar och vi kommer nu att upptäcka den norra delen av ön.

Maten är god och jag bara älskar en Grekisk sallad med en tilläggsbeställning av en extra bit fetaost. Vinerna är välgjorda och goda. Men inte direkt druvtypiska. Vi har provat både Pinot Noir, Merlot, Chardonnay och Cabernet Sauvignon utan att känna igen släktskapet på druvan från mer klassiska distrikt. Vanligtvis brukar jag hitta en butelj att trycka ner i kofferten, men inte denna gång. Jag älskar traditioner på plats och det har blivit en kall Ouzo innan varje lunch. Här smakar denna anis-sprit som man blandar ut med vatten väldigt gott. Men det är inget man släpar med hem och bjuder grannarna på. Likt en Pastis så får drycken sin mjölkaktiga färg när den kommer i kontakt med vatten.

Jag har ännu inte hittat någon Retsina? Jag har fått förklarat för mig att vinet blev massproducerat och tappade sin kvalitet. Man lär endast hitta Retsina på festivaler eller hemma hos folk som producerat detta kåda-vin för eget bruk. Metaxa med sju stjärnor har det blivit vid ett tillfälle och detta är en Brandy och vin som är blandat och som därefter får lagras på fat där antalet stjärnor anger lagringstiden och kvalitén på denna spritdryck. Druvorna som används är från Muscat och det förekommer även en inblandning av örter.

När jag lagt ut på sociala medier att vi är på Mykonos så har jag fått en hel drös med tips. Ett stort tack för det! Vi hinner inte med allt men skall göra så gott vi kan. Något tips från 70-talet hjälpte oss inte, då baren varit stängd i tjugo år. Ikväll blir det Kostas nere i byn i ”Petit Venice” där maten, drinkarna och solnedgången är ”To die for”. Vi fortsätter att njuta och kommer hem vid midnatt på tisdag.

På onsdag är Owe Bergman värd för Gastronauterna hemma hos honom i Viken. På torsdag tar Rögle emot Timrå i Catena Arena där jag är på plats. På fredag gästar jag Seaside i Åhus för en WineMakersDinner med Rocche dei Manzoni från Piemonte. En stor favorit som gästade Sillen & Makrillen förra året. Det finns platser kvar och tillfälle för trevlig övernattning med lite spa innan middagen.

I övrigt har jag tre middagar kvar denna höst. Den 16e oktober i Malmö på Nilsson´s restaurang på Arenan och den 17e oktober på Sillen & Makrillen. Det är den eminenta Louis Chéze från Rhonedalen som gästar Sverige. En av mina stora favoriter med viner från Condrieu, Saint-Joseph, Cornas och Cote-Rotie. Årets sista vinmiddag är fredagen den 30 oktober på Sillen & Makrillen i Helsingborg. Då blir det sju olika Champagne från den exklusiva, småskaliga producenten Michel Arnould från Grand Cru byn Verzenay. Ni bokar direkt på restaurangernas hemsidor.

Bästa hälsningar och njut av veckan
Håkan

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.