Jag och Lis har precis kommit hem efter en mycket trevlig helg på Tärnö i Blekinges skärgård. Det har blivit en tradition att vännerna Anette och Glenn bjuder ut oss och Nilsson´s samt Wahlström´s. Vi blev hämtade med motorbåt av Glenn i hamnen i Matvik i fredags och sedan dess har det varit mycket god mat och dryck.
Samtliga bidrog med lite trevliga buteljer och ännu en gång så visar det sig att vinerna med ålder var mest imponerande. Häromdagen blev värdparet mormor och morfar till en liten tös, vilket firades med en Bollinger R.D 2004. Så underbar med sin blygsamma bonyr i ett ädelt, åldrat utspel. R.D står för recent degorgement, vilket betyder att man nyligen tagit bort proppen med jästfällningen i buteljen. Vinet är detsamma som Grand Année 2004 som lanserades efter 8 år på jästfällningen. I detta fall fick jästen vara kvar till 2018. Alltså lagring i fjorton år innan lansering. Därav den något oxiderade karaktären, vilket även kommer fram av alkoholjäsningen på begagnade fat från Bourgogne. När jag besökte Caroline på Bollinger förra året så berättade hon för mig att hennes favorit för tillfället är just 2004:an.
1995 Ornellaia från Bolgheri i Toscana avnjöts även under denna helg. Vinet var absolut på sin topp och skall inte sparas längre. Sammetslena, silkiga tanniner som höll upp frukten i vinet på bästa sätt. Denna ”Bordeaux-kopia” har blivit en av mina favoriter i vinvärlden. Allt började med att man inom Antinori familjen skulle kora ett överhuvud och frontfigur. Valet gick till Piero medan brodern Lodovico blev förvisad till den toskanska västkusten med en påse med pengar. Han skapade där Teunte Ornellaia, som enligt min menig seglat förbi Sassicaia. Efter försäljningen av imperiet till Mondavi familjen så förvärvade Lodovico Biserno i byn Bibbona. Efter att ha vunnit titeln ”Wine of the Year” samt fått 100 poäng av Robert Parker så sökte man nya utmaningen. Idag rankas Biserno som ett av Italiens största viner.
Vi fortsatte med ytterligare en italienare, som jag bara älskar. 2006 Barolo Vigneto Campe från La Spinetta i Piemonte. Detta hus besöker jag alltid under mina resor och det jag gillar är den fruktdrivna och generösa stilen. Efter tjugo år är detta vin alldeles ljuvligt och den annars så strama nebbiolo bjöd på fin druvsötma. Men fortfarande en helt underbar Piemonte karaktär med sina karaktäristiska tanniner. Jag har lite 1 liters flaskor av vinet i källaren, då ägaren Rivetti skapade ”One litet Club”, detta för att han tyckte att 0,75 var för lite för två och en magnum på 1,5 för mycket.
Ett av mina bidrag till denna helg var en 1996 Mauro VS från Castilla y Léon i Spanien. Man brukar säga att den nya eran av toppviner i Spanien började med årgång 1999, då b.l.a Aalto gjordes för första gången. Men jag vill nog skjuta fram årtalet till 2001 då Spanien fick fem 100 poängare. När jag för många år sedan besökte den trestjärniga restaurangen El Raco Can Fabes utanför Barcelona så frågade jag sommeliern vilket vin han föreslog från sin tjocka vinlista? – Absolut Mauro VS !! Bakom vinet står mästaren Mariano Garcia som tidigare var vinmakare på Bodegas Vega Sicilia. På sin fritid gjorde han ett minst lika bra vin i byn Tudela del Duero och han uppkallade bodegan efter sin far Mauro. Detta trettioåriga vin höll alldeles förträffligt och vi njöt verkligen av vinet till vår grill.
Semestern fortsätter och jag har lite läkartider inbokade i veckan. B.l.a på Ortho-center i Malmö för mitt knä. Det är något bättre, men långt ifrån bra. Det blir ett besök på Seaside i Åhus med spa och övernattning då jag och Lis har trettioåttaårig bröllopsdag nu på torsdag. En fin present från vännerna Kjell och Karin. På fredag blir det Eva Rydberg på Fredriksdalsteatern och på lördag ”under kastanjen” ute hos Cecilia i Viken där Sofiero slottsrestaurang gästspelar.
Fortsätt och njut av denna underbara sommar!
Håkan