Ungdomarna lämnade Eleanor´s cottage på Hartenberg här i Stellenbosch för en vecka sedan och jag och Lis har varit för oss själva. Denna semestervistelse ger också möjligheter att testa lite nya ställen och det har vi gjort.
Stellenbosch Reserve ägs av Jean Engelbrecht på Rust En Vrede. Sedan två år tillbaka har denna vingård med tillhörande restaurang varit öppen för publik. Här äter man alldeles makalöst god pizza samt mycket annat gott och är man en älskare av lamm? Måste man åka hit. Det mest anmärkningsvärda var prissättningen. Man arbetar enbart med sina egna viner och det är inte tillåtet att ta med BYO och betala en kork-avgift. Vi började med deras klassiska Chenin Blanc som bär ursprungsnamnet Steen och vinet heter Donkiesbaai, som har en åsna som pryder etiketten. Första gången jag provade en buteljerad 2024a och den var ljuvlig. Familjen Engelbrecht äger även Cirrus och det blev en god Pinot Noir. Båda dessa viner kostade 320 Rand på krogen och då står valutan i 0,6. Vi slog på stort och drack deras Vanderstel för 190 Rand buteljen. Var i världen hittar man en god Cabernet Sauvignon på krogen för 120:- sek.?
Dusk inne i Stellenbosch är en annan nykomling om man är ute efter Fine Dining. En väldigt mörk och sober restaurang där varje bord lyses upp med en spotlight för att göra de vackra rätterna rättvisa. Här kostar en avsmakningsmeny 1.995 Rand och då får man tio serveringar. Allt oerhört vackert. Skall jag vara lite kritisk så använder man för mycket sötma i rätterna. Aptitretarna kunde kommit tillsammans med desserten och kökschefen Callan verkar älska kokos, som var en genomgående ingrediens. Men jag kan lyfta fram flera väldigt goda rätter som sashimi på yeloow tail, lamm-brässen smälte i munnen, likaså den Indisk-inspirerade rätten på seabass med mycket curry och hetta. Den fyra-veckor välhängda ankan var bland det godaste ankor jag smakat, men varför röra till de utsökta rätterna med för mycket tillbehör, som kändes smått onödiga. Servicen var klanderfri och väldigt proffsig. Vår sommelier checkade av vår smak-preferens när han valde två utsökta viner: 2022 Hogan Chenin Blanc från Swartland samt 2021 Matthew Van Heerdel Pinot Noir 5 barrel limited release från Elgin. Väl värt ett besök för ”foodies”.
Vi båda är strandmänniskor och tar oss utan problem med bil en timme in till Camps Bay i Cape Town. Kombinationen med klarblå himmel, strålande sol, kallt bad i Atlanten och en efterföljande utsökt lunch på favoriten Paranga är oslagbart. Att sedan få en Stellenrust Chenin Blanc ”59” i glaset är oslagbart. ”59” efter åldern på vinrankorna. Det blev även en dagsutflykt till Cool Bay bortom Gordon´s Bay för att njuta av en riktig naturstrand med höga vågor.
Vi har även haft lite besök i Eleanor´s cottage på Hartenberg. Den 30e kom det 12 gäster på besök. Det var Henrik Larsson med frun Magdalena. Deras son Jordan med sin Bianca och deras två små barn. Dottern Janelle och hennes pojkvän samt Fredrik och Louise Adlercreutz och deras båda söner. Vi inledde i vårt hus där jag presenterade Hartenberg´s historia samt vinhistorien i Sydafrika i lättsamma drag. Vi öppnade ett par buteljer Elanor´s chardonnay och vi promenerade bort till vineriet.
I ägaren James Browne´s privata källare var det uppdukat till provning och deras provningsrums-manager Johann höll i trådarna. Vi provade alla deras bättre viner som The Megan, The Mackenzie, The Stork & Gravel Hill. Eftersom det var en blåsig dag hade man dukat upp ett bord inomhus där vi kunde njuta av burgare och lite annat gott. Det kom in lite äldre årgångar och favoriten blev 2006 Gravel Hill. En riktigt trevlig eftermiddag som uppskattades mycket av våra gäster.
Gurkodlar-familjen Klitte var sex personer, då de dök upp igår torsdag. Vi hade en provning hemma på vår terrass innan vi åkte in till Stellenbosch för att njuta av fem smårätter på Den Eetkamer. Ett oerhört och lättsamt ställe där vi åt den godaste blomkålen någonsin och då var den väldigt asiatiskt inspirerad. Priserna på vinerna är också väldigt rimliga.
Vi åt även middag en kväll hos ägarparet James & Tanya här på Hartenberg. Två underbara människor som är så oerhört generösa och som låtit oss låna detta trevliga boende för femte gången. Intressant att höra om deras planer nu när vinmakaren Carl Schultz har lämnat.
Nyårsafton firades hemma hos familjen Hilton, där även Alex Dale och hans Chrystelle var bjudna samt Richard´s syster och hennes man. Jag hade plockat med två väldigt fina viner för att överraska mina vänner: En 2014 Pouilly-Fuissé från Guffens-Heynen samt det legendariska vinet Columella från Eben Sadie´s andra årgång 2001.
Lis fyllde år på nyårsdagen och denna dag skall man avhålla sig från stränderna. Det är så att väldigt många från kåkstäderna har en tradition att söka sig till stranden för att ta ett renande bad inför det nya året. Det brukar bli väldigt stökigt med mycket fylla och droger, varför vi höll oss hemma vid poolen innan vi åt en fin middag på lyxiga Delaire Graff. Här får man ta med den tjocka plånboken och detta lyxiga ställe är till skillnad från övriga ställen absolut inte prisvärt. Förrätterna för 375 Rand och varmrätterna för 600 Rand. Dessutom landar inte någon av maträtterna rätt i munnen. Varför skall allt på Delaire Graff ha ett rökigt inslag? Men vi hade det oerhört trevligt och ambiancen är oslagbar, varför jag alltid tar hit mina grupper. Men då har jag styrt upp menyn.
Nu lämnar vi Stellenbosch bakom oss för denna gång och tar oss in till Cape Town, där vi hyrt en lägenhet de kommande fyra nätterna. Många heta krogar är bokade och när vi försökt att lägga till en eller flera personer har det varit stört omöjligt. Vi kommer nu att träffa lite svenska vänner, njuta av Camps Bay på dagarna och spännande gastronomi på kvällarna.
På tisdag flyger vi hem med en dags-flight via Paris till Köpenhamn. Sen är det bara två dagar ledigt för min del innan det bär iväg till Västindien tidigt på fredag morgon och vi landar på St.Maarten samma dag på eftermiddagen. På lördag startar vår spännande kryssning med Star Flyer och jag återkommer med en rapport.
Bästa hälsningar
Håkan