Hej alla kära vänner!
Jag hoppas att alt är bra med er. Nu har jag precis lagt ut mina två första resor för 2027.
Först blir det kryssnings-resan med Royal Clipper i Västindien – Grenadinerna mellan den 8 – 16 januari i samarbete med Poseidon Cruises. Efter årets resa sa jag till mig själv. Denna resa måste jag köra igen om ett år. På denna tur tyckte jag mig få uppleva det riktigt äkta Karibien med reggaemusik och paradisstränder.
Sen är det min resa till Sydafrika den 20 februari – 6 mars. På min hemsida har ni nu detaljerade program och fler resor under 2027 kommer snart upp. Men först måste jag avsluta denna månad här i Sydafrika.
Resan med den andra gruppen började något bättre, då vi hade vädergudarna med oss. Nästan varje morgon i Cape Town har vi vaknat med tät dimma över Table Mountain. Men vips vid 10-tiden så har det klarnat upp. Denna gång kunde vi bada med pingvinerna på vår lite undangömda strand efter att ha besökt Cape Point samt Cape of Good Hope. Vid lediga kvällar har jag som vanligt utforskat lite både nya samt beprövade kort på krog fronten.
När vi besökte Constantia så var ägaren på Buitenverwachting själv på plats och ledde provningen. Lars Maack fängslade hela gruppen med sina berättelser och då tänker jag främst på när hans pappa ritade sin namnteckning på en servett och köpte hela gården för nästan ingenting på 1980-talet. En tid då det inte fanns något intresse för investeringar och etableringar i Sydafrika. Även berättelsen om hur han tar hand om sina anställda med barnen, som har fri skola, gör att man får en tår i ögat.
Både den botaniska trädgården med botanikern Andrew Jacobs samt Groothe Shuur är två uppskattade besök som jag behåller till nästa år. Det är mycket folk här i Sydafrika vid denna tidpunkt på året, vilket är den varmaste perioden. Det gäller att boka upp restauranger i förväg, för de bästa matställena är oftast fullbokade i veckor framöver. Här händer så mycket och Sydafrika är verkligen en färskvara. Jag har skapat ett värdefullt dokument för mina resenärer med de nya och hetaste tipsen. Några ställen jag tidigare trakterat, stryker jag från min lista för att ersätta med nya. Och det är ett par tunga pjäser som inte hållit måttet, då man bytt kökschef.
I torsdags lämnade vi Cape Town bakom oss för Franschhoek. Besök i skulpturparken, vingården Meerlust och en helt makalöst fin lunch på Arum gjorde oss väldigt glada. Idag utropade en del gäster lunchen på La Petite Ferme som det bästa besöket och då har den vidunderliga utsikten även en stor del i betyget, då vi sitter på deras bästa plats och njuter ute i trädgården av utsikten.
Uppladdningen inför lunchen var den bästa tänkbara hos vinmakaren Gottfried Mocke på Boekenhoutskloof. Vi provade deras topp viner och denna gång även deras Cap Maritime Pinot Noir från Hemel- En-Aarde Valley. Gottfried tog ut svängarna och öppnade en 2017 Cabernet Sauvignon från Stellenbosch frukt från denna enorma årgång som rankas väldigt högt. Man har tidigare sagt om Sydafrika att det är väldigt små årgångs-variationer och detta stämmer till viss del. Men en del årgångar utmärker sig rejält
Återigen var Epice en helt strålande middag med sina orientaliska smaker. Allt läckert presenterat av både servisen samt delar av kökspersonalen. Vi drack väldigt gott där som Colmant Cap Classique, Mullineux Grantite Eikelaan Chenin Blanc, The 1947 Chenin Blanc från Kaapzicht med 77 år gamla vinrankor, Beeslaar Pinotage samt söta Vin de Constance som vi i tisdags provade på Klein Constantia. Det sistnämnda söta vinet blev vi bjudna på som återkommande gäster.
Igår kväll var vi några som åt middag på den tidigare favoriten Arkeste på vingården Chamonix här i Franschhoek. Här verkade som att kökschefen ville visa sig på styva linan med alldeles för mycket smaker och duttande på tallrikarna. Tidigare uppskattade jag enkelheten. En annan styggelse som faktiskt många uppskattar är att man serverar nästan överallt en sorbet-kula med någon intensiv fruktsmak innan huvudrätten och det röda vinet som en ”palate cleanser”. Varför? Denna kula förstör mer än vad den bidrar med. När man har den goda smaken i munnen av en god förrätt är stegringen naturlig med ett nytt gott vin. Nej, då kör man in något sött och kallt som blir en total krock. Jag vet att man vill vara gulliga, men det passar inte alltid in. Får man en stor avsmakningsmeny och behöver ett break är det en helt annan sak. Men vid enbart en trerätters meny blir det lite fånigt enligt min högst personliga mening.
Då var det bättre på min tid, för 35 år sedan då min kompanjon Lagmark på Karl XIV gjorde en granité. Vilket är en icke söt sorbetkula i detta fall med en smak av timjan och vi dränkte in kulan med Ödåkra akvavit. Ett mycket uppskattat och genomtänkt genidrag från Torbjörn.
Om en liten stund skall vi åka till Hartenberg för en heldag på denna vin-farm. Imorgon byter vi hotell till fina Spier och på onsdag flyger vi upp till safarin för två avslutande nätter och vi flyger hem på fredag kväll. Till nästa helg kommer jag med en avslutande rapport från en hel månad i Sydafrika med 60 underbara gäster, där jag fått många bokningar genom min annons i Munskänkarnas IN VINO.
Ha en fin vecka!
Håkan