Den senaste veckan har inte varit särskilt kul. Förra helgen inleddes med att jag fick en kraftig förkylning vilket resulterade till att jag fick ställa in två planerade provningar. I måndags ställde jag även in vin-kursen i Malmö samtidigt som jag testade mig för Covid-19. I tisdags fick jag ett negativt resultat och det lär bara ha varit en segdragen ”bonna-förkylning” som fortfarande sitter i. Men jag genomförde vin-kursen här i Helsingborg i onsdags.
Vill ni ha tips vad som är sevärt på Netflix kan ni höra av er till mig… Jag har tillbringat i stort sett hela veckan i soffan. En serie som jag varmt kan rekommendera är The Queen´s Gambit som är helt lysande. Jag har även återigen sett dokumentären Sour Grapes som är ett måste för vinälskaren där man kan följa vinbedragaren Rudy Kurniawan hur han lurar skjortan av en hel drös med vin-investerare på ett genomtänkt sätt. Som stor Frankrike-älskare såg jag även med förtjusning den kritiserade, ”tjejiga” serien Emily in Paris där man belyser fransmännen och fransyskorna på ett på kornet perfekt sätt. Emily från Chicago får ett jobb på en reklambyrå i Paris utan att kunna ett ord franska och man får följa hur denna enormt kompetenta tjej som blir motarbetad p.g.a sin mycket begränsade franska. Om det heter Un eller Une…eller La eller Le gör att man tror att Emily kommer från en annan planet. Detta fenomen har jag själv råkat ut för tusentals gånger genom åren.
I veckan som kommer har redan mina vänner i Malmö på vin-kursen beslutat om att ställa in måndagens provning p.g.a rädsla för smittspridning. På tisdag drar jag ihop en liten padel-turnering med goda vänner där vi skall avnjuta en efterföljande middag på Drottninggatan 35. Men vi är bara åtta runt bordet för er som oroar er för att jag inte håller mig till restriktionerna. På onsdag är det kurs med tema Champagne.
Jag har redan börjat räkna ner till en för mig mycket stor händelse på torsdag i Göteborg. Den är min vän Ulf Wagner på Sjömagasinet som arrangerar en helkväll med DRC. Domaine de la Romanée Conti är en vingård i Bourgogne som producerar några av världens mest exklusiva och svårfunna viner. Man förfogar över endast 25 hektar med unika växtplatser som Romanée Conti, La Tache, Richebourg, Echezeaux, Grands Echezeaux, Romanée-Saint-Vivant, Corton samt Le Montrachet. Man brukar säga att Romanée Conti är världens dyraste vin med en prislapp oftast runt 100.000:- för en ung årgång och betydligt mer för de äldre. Detta vin är inte med på provningen.
Vi inleder kvällen med en provning av årgång 2017. Därefter serveras en middag signerad Ulf Wagner med samma viner från årgång 2014. Nästa helg kommer en utförlig rapport om hur provningen var under denna vinblogg. Jag måste erkänna att det är ytterst sällan jag kommer i kontakt med dessa viner nuförtiden. Det var säkert tio år sedan sist då prislappen skjutit i höjden. Jag har faktiskt testat Romanée Conti vid tre tillfällen och känt att de övriga vinerna passar min plånbok bättre och skillnaden kvalitetsmässigt är ganska liten. Vinfälten uppodlade med pinot noir ligger väldigt tätt intill varandra. Vinifieringen är i stort sett densamma med ett skördeuttag på mellan 18-27 hl./ha. och man använder sig till 100 % av nya fat.
Det unika vita vinet Le Montachet medverkar inte under denna kväll. Ett vin som jag testat för säkert tjugo år sedan vid en ”Le Montrachet-provning” i samarbete med vinhandlaren Peter Thustrup i Paris. Fortfarande är dessa tre årgångar Le Montrachet från DRC bland det största jag upplevt.
I denna dystra tid är detta en ljusglimt. Under veckan har jag pratat med flera vänner i hotell- och restaurangbranschen som lider värre i dessa tider än i våras. Hur skall detta sluta? Några nyckelpersoner har fått sluta då krögaren inte kan erbjuda tillräckligt med timmar. Själv har jag tät kontakt med vänner runt om i världen och då måste jag erkänna att vi inte har det så dåligt här i Sverige där nedstängningarna är minimala.
I veckan kom tidningen Munskänken ut. Detta är den enda plats där jag annonserar och tidningen når ut till ca. 30.000 Munskänkar runt om i världen. Det brukar alltid ge mig lite nya resenärer från orter i Sverige där jag är helt okänd. Vanligtvis brukar denna resebilaga vara på 10-12 sidor och i denna utgåva var vi endast fyra!! annonsörer. Sedan tidigare är det mesta av mina resor under hösten 2021 fulltecknade och jag har inte så mycket att erbjuda varför det inte vara någon större tillströmning på min hemsida. Sen är folk i allmänhet lite försiktiga inför framtiden.
Nu närmar vi oss gås-tider här i Helsingborg. Imorgon söndag på Fars-dag har vi samlat våra ungdomar för en god gåsamiddag där vi tagit hjälp av eminenta Kalle Bengtsson från Gastro som förbereder gåsen. Mina familjemedlemmar är något fega och äter alternativet hummersoppa istället för den traditionella svartsoppan… och jag hänger på för att inte röra till det. Vid senaste besöket i Bourgogne inhandlades några goda buteljer och jag hittar säkert någon som skall passa till vår familjemiddag.
Veckans bild kommer från Pålsjöbaden då det inte varit så mycket aktiviteter de senaste dagarna. På denna bastuanläggning tar jag min dagliga bastu med ett dopp i plurret.
Ha en fin vecka!
Håkan